WESLEY videnskabelig verdensforklaring (Khvn 1925); F. Dannemann, Wie unser Weltbild entstand. Die Entwicklung der Vorstellungen über den Bau des Kosmos von den Anfängen bis zur Einstein’schen Relativitätstheorie (25. ed. Stuttgart 1930); C. E. Walsøe, Den ny naturvidenskab og vor gamle kristentro. Et forsøg paa en principiel orientering (Khvn 1938); K. E. Nielsen, Det moderne verdensbillede og religiøs tro. Træk af forholdet mellem naturvidenskab og kristendom populært fremstillet (Khvn 1940); Æ. Smith, Det antikke verdensbilde (Oslo 1943); L. P. Fabricius, Det moderne verdensbillede (Khvn 1947); Kerygma und Mythos. Ein theologisches Gespräch 1—3, udg. av H. W. Bartsch (Hamburg 1948—54); H. P. l'Orange, Keiseren på himmeltronen (Oslo 1949; om kosmos-symboler); G. Hove, Gespräch zwischen Theologie und Physik (Gladbeck 1950); O. A. Dilschneider, Das christliche Weltbild (Gütersloh 1951); H. Dolch, Theologie und Physik. Der Wandel in der Strukturauffassung naturwissenschaftlicher Erkenntnis und seine theologische Bedeutung (Naturphilosophische Beiträge 3, Freiburg 1951); F. Dessauer, Religion im Lichte der heutigen Naturwissenschaft (3. ed. Frankfurt a. M. 1952); M. Pihl, Den moderne naturerkendelse (Khvn 1952); G. Brønsted, To verdenssyn — to sprog (Khvn 1955); C. v. Weizsäcker, Die Geschichte der Natur (Zürich 1948; norsk overs. Mennesket, historien og universet, Oslo 1955). J.B. HI. VERDENSRÅDET FOR KRISTEN OPPDRA- GELSE, se Världsrädet för kristen fostran. VERDIFILOSOFI, se Värdefilosofi. WESLEY, John (1703—1791), engelsk präst, främste upphovsman till metodism en*. Uppvuxen i Epworth, Lincolnshire som son till kyrkoherden Samuel W. fick han djupa intryck av modern Susanna W. Ännu under studenttiden i Oxford var hon hans andliga rådgivare. Efter fem års humanistiska studier vid Christ Church övergick han till teologien, blev fellow vid Lincoln College 1726, M.A. 1727 och prästvigd 1728. I Oxford blev W. 1729 ledare för den krets studenter (»The holy club»), som blev upprinnelsen till metodismen. Den helgelsesträvan och kristliga disciplin, som kännetecknade hans liv efter ett första religiöst genombrott 1725, utmärkte också hans verksamhet som missionär i Georgia (1735—37), men under herrnhutiskt inflytande kom frågan om den 1143 frälsande trons natur alltmer i brännpunkten. En religiös sammankomst i London den 24 maj 1738 betecknar hans »evangeliska omvändelse» och gav en reformatorisk inriktning åt hans förkunnelse. Under en resa samma år till Herrnhut sammanträffade han med Zinzendorf i Marienborn. Redan 1740 kom det emellertid till en brytning med herrnhutismen. Gentemot kvietism* och antinomism* i herrnhutiska kretsar betonade W. lagens betydelse för det kristna livet, bruket av nådemedlen och trons verksamhet i gärningar. Med sin arminianska* utkorelsesyn skilde sig W. också från George Whitefield, som förfäktade den calvinska predestinationsläran (jfr Calvinismen). Som det kristna livets mål förkunnade W. en kristlig fullkomlighet under jordiska villkor. Genom sin evangelisatoriska verksamhet men också genom sitt sociala reformarbete gav W. i en tid av religiös likgiltighet och moralisk förslappning stöten till en väldig folkväckelse. Likaså bidrog han att i den framväxande industrialismens första skede väcka ett nytt socialt ansvar. Hans kamp mot dryckenskapen och det kraftiga stöd han gav Wilberforce i dennes kamp mot slavhandeln bidrog också att skapa en gynnsam jordmån för samverkan mellan kristendom och arbetarrörelse i England. Bland de över 200 skrifter W. utgav märkas kommentarer till Gamla och Nya Testamentet, predikosamlingar, avhandlingar rörande teologiska, praktiskt-religiösa och sociala frågor, hans berömda dagbok och brev. Litt.: se under Metodismen. Därtill: G. Westin, Johan Henrik Lidén och John Wesley (i Kyrkohist. ärsskr. 1937); H. Lindström, Rättfärdiggörelse och helgelse i John Wesleys teologi (i Tro och liv 1955); R. Green, The works of John and Charles Wesley. A bibliography (London 1896); E. W. Baker, A herald of the evangelical revival (London 1948); F. Hildebrandt, From Luther to Wesley (London 1951); M. Schmidt, John Wesley 1 (Zürich 1953); C. E. Wulliamy, John Wesley (2 ed. London 1954). Hd Lm DET VESTLANDSKE INDREMISJONS FOR- BUND. Organisasjonen kom i stand i 1898 1144