VILJANS FRIHET talet sökte W. mer radikalt göra upp med den boströmska filosofins relations- och tidsbegrepp. Historien och tiden mäste tillmätas en helt ny betydelse och så få en plats i Guds frälsningsplan. Denna W:s senare filosofi, som delvis påverkats av Spencers utvecklingsteori, blev dock aldrig närmare utförd. Hans sista föreläsningsmanuskript utgavs posthumt under titeln »Tidsexistensens apologi» (1888). W:s noveller, dikter och predikningar lästes i stor utsträckning särskilt av den akademiska ungdomen de närmaste åren efter hans död. Hans 70-talsspekulation kom att sätta spår hos bl. a. två företrädare för systematisk teologi i Uppsala, N. J. Göransson och Torsten Bohlin, medan biskop J. A. Eklund* även tog starka intryck av hans senare filosofi. W:s framhållande av personlig avgörelse inför Kristus, hans uppskattning av antiken och humanismen samt hans öppenhet för dagens kulturfrågor (»Kulturens offerväsen» 1880) verkade i Sverige impulsgivande för ungkyrkorörelsen* och Förbundet för kristen humanism. Filosofiskt kom han att betyda mindre, men hans uppgörelser med vissa idealistiska tankegångar föregrepo delvis senare uppsalafilosofers kritiska analyser. W:s samlade skrifter utgåvos 1920—25 i 12 band av Ad. Ahlberg och Th. Hjelmqvist, vilka skrifter dock ej innehålla hans fackfilosofiska tryckta produktion. Bland otryckt material märkas W:s dagböcker (1858—71), »Philosophiska bref från Edgar till Roderik» (1864—65) och utkast till föreläsningar under osloåren (1885—88). Litt.: L. H. Åberg, C. P. W., hans lefnad och läror (Sthm 1889); J. A. Eklund, P. W. (Sthm 1919); 7. Bohlin, P. W. och Sören Kierkegaard (Sthm 1919); S. Bergentz, P. W. (Sthm 1935); E. Rodhe, Den religiösa liberalismen (Sthm (1935); P. W. 1837—1937, utg. av A. Werin— E. Åkesson (Lund 1937); T. Andræ, Minne av P. W. (Sv. ak. handl. 49, Sthm 1939); B. Block, P. W., en studie i hans religionsfilosofiska och teologiska åskådning (diss. Lund 1943); dens., Kulturkristendom och väckelsekristendom (i Vår Lösen nr 5—6, Sthm 1950); D. Lange, P. W. som vitter författare (diss. Sthm, Nora 1946). B. Bk 1163 VILJANS FRIHET. Filosofiskt. Problemet om viljans frihet har spelat en stor roll såväl inom filosofiens som inom rättsvetenskapens och teologiens historia. Ur filosofisk synpunkt måste man först göra klart för sig, att termen uppvisar flera betydelsevarianter. Först och främst kan frihet betyda frånvaron av yttre tvång. I denna mening handlar jag fritt, när den givna situationen tillåter ett val mellan olika alternativ. Den som exempelvis avpressas en bekännelse under tortyr eller hot om tortyr, befinner sig i ett tillstånd av ofrihet, såvida han inte förfogar över en självkontroll utöver det vanliga mänskliga måttet. För det andra kan man avse frånvaron av inre tvång. En människa är ofri, när hennes handling helt bestämmes av en övermäktig sinnesrörelse. Observera sådana uttryck som »han är inte sig själv»; »han vet inte vad han gör»! Frihet föreligger, då man kan överblicka situationen och räkna med olika möjligheter, innan man fattar sitt beslut. Ibland brukar man säga, att den fria handlingen är ett uttryck för individens personlighet eller för hans konstanta viljeriktning till skillnad från sådana handlingar, som beror av »tillfälliga» yttre eller inre faktorer. Friheten i dessa båda betydelser har ingenting att skaffa med de klassiska kontroverserna mellan determinism* och indeterminism. Dessa har rört sig omkring problemet: är de mänskliga viljeakterna helt bestämda av den handlandes givna beskaffenhet, vilken i sin tur bestämmes av ärftliga anlag och miljöbetingelser? Eller har människan till en viss grad möjlighet att i en föreliggande situation träffa sitt beslut såväl i den ena som i den andra riktningen? Enligt determinismen föreligger endast en subjektiv obestämdhet: iakttagaren kan inte veta i ett givet läge, hur en människa kommer att fatta sitt avgörande. Indeterminismen antager en objektiv obestämdhet. Innan det definitiva avgörandet föreligger ett flertal olika handlingsmöjligheter, av vilka en kommer att realiseras genom beslutet. Men vilken av dessa, som kommer att realiseras, är principiellt oavgjort. Anhängarna av viljans frihet har motive- 1164