1908; svensk övers. med inl. av A. Runestam, Om den trälbundna viljan, Sthm 1925); K. Zickendraht, Der Streit zwischen Erasmus und Luther über die Willensfreiheit (Leipzig 1909); H. Olsson, Det dubbla necessitasbegreppet i skolastiken och Luthers kritik därav (i Till Gustaf Aulén, Lund 1939); dens., Calvin och reformationens teologi 1 (Lund—Leipzig 1943); R. Bring, Kristendomstolkningar (Sthm 1950; s. 170—282); J. Huizinga, Erasmus (svensk övers. Sthm 1953). R. Bg VISBY STIFT omfattar Gotland och intilliggande öar ävensom Gotska Sandön. Om kristendomens ingång på Gotland berättar Gutasagan: »Fastän gutarna voro hedningar seglade de likväl med köpmansvaror till alla länder, kristna och hedniska. Då sågo köpmännen kristna seder i kristna länder. Då läto somliga där döpa sig och förde till Gotland kristna präster». Gutasagans uppgift att Olov den helige besökt Gotland torde få anses bekräftad. I slutet av 1000-talet gjorde sig behovet av »varaktig» biskop gällande. Under förra hälften av 1100-talet sände öns befolkning »bud till den högste biskopen i Linköping» med anhållan att han »med stadgad rätt» vart tredje år skulle komma till Gotland. Ön blev så en del av Linköpings stift, men bevarade en viss självständighet och ägde speciella rättigheter. Den var av gammalt indelad i »tredingar». Den framväxande kyrkliga organisationen anknöt till denna indelning. För socknarna inom en treding utsågs en tredingsprost. Kyrkobyggandet på Gotland kulminerade under 1200-talet. Enbart i Visby ha funnits minst 16 kyrkor, därav 8 församlingskyrkor. Bland övriga kyrkor må nämnas S:t Nicolai, byggd av dominikanerna, som kommo till Gotland 1230, och S:ta Catharina, byggd av franciskanerna, som uppgivas ha grundat ett konvent i Visby 1233. Redan 1163 hade cistercienserna kommit till ön och byggt Roma kloster. 1246 grundade samma orden ett nunnekloster vid Visby. Bland dominikanerna må nämnas Petrus de Dacia, prior i Visby, död där 1289. Den tyska församlingen i Visby fick 1225 sin kyrka — S:ta Maria —- invigd. Denna blev bevarad genom 1169 VISBY STIFT Visby domkyrka. Grundlagd på 1100-talet, invigd 1225 som tyska församlingens kyrka. Flera gånger tillbyggd och ombyggd. De nuvarande tornhuvarna från 1744. seklerna och är stiftets domkyrka. Valdemar Atterdags härjningståg på Gotland 1361 gjorde ön fattig. Kyrkobyggnadsperioden var härmed slut. Efter nämnda år har ingen kyrka byggts på Gotland. Samtliga 92 församlingskyrkor, som ännu äro i bruk, äro äldre än 1361. Ehuru Gotland under medeltiden närmast stod under danskt herravälde, om än de politiska förhållandena tidvis voro förvirrade, förblev förbindelsen med Linköpings stift bestående, ehuru biskopsbesöken på Gotland under vissa tider varit sällsynta. Då Hans Brask 1527 ankom till ön och började visitera, hade ingen visitation förekommit på trettio år. Vid Brasks besök hade »lutherska villolärare» börjat verka i Visby. Reformationens införande på Gotland är eljest höljt i dunkel. Ledningen av den gotländska kyrkoprovinsen under de fyrtiotre år, som förflöto sedan Brask 1527 lämnat ön och intill dess den genom freden i Stettin 1570 både reellt och formellt blev dansk besittning, synes ha omhänderhafts av ett kollegium bestående av bl. a. »länsherren» och tredingsprostarna. 1170