- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
1171-1172

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visby stift - Visdommens bok - Visdomslitteraturen - Vishetens bok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VISHETENS BOK Under 200 år därefter var ledningen av stiftet anförtrodd dels åt superintendenter, dels åt generalprostar, till dess att Gotland år 1772 blev biskopsdöme. Under senare delen av 1800-talet gingo starka andliga väckelserörelser fram i stiftet. Baptistsamfundet såväl som metodisterna och Sv. Missionsförbundet hade vid 1800-talets slut ett stort medlemsantal, vilket dock under senare år minskat. Ev. Fosterlandsstiftelsen upptog verksamhet 1864. Senare har pingströrelsen tillkommit. Den religiösa splittringen gör sig framför allt kännbar i de mindre församlingarna. Samtidigt som 1800-talets väckelserörelser gingo fram, togos åtskilliga initiativ till aktivisering av det kyrkliga församlingsmedvetandet. Så tillkom t.ex. 1859 Visby stifts prästsällskap, som alltfort visar stor livaktighet samt 1864 Visby stifts missionssällskap, vars årliga sommarmöten under två dagar samla tusentalet deltagare. Är 1934 tillkom stiftsrådet, som vartannat år ordnar stiftsmöten, vid vilka flertalet församlingar äro representerade, 1940 stiftets kyrkliga ungdomsråd, 1947 söndagsskolerådet och 1950 stiftskvinnorådet. År 1950 erhöll stiftet en stiftsgård i Alskog, som blivit samlingspunkt för olika slag av kyrkligt arbete. Intresset för kyrkosången är stort. Till stiftets körer äro anslutna över 800 sångare. På grund av vissa församlingars ringa folkmängd omfatta åtskilliga pastorat ända till sex församlingar. Söndaglig gudstjänst kan icke uppehållas i samtliga kyrkor. För närvarande äro i regel 19 kyrkor stängda ungefär varannan predikodag. Medeltalet kyrkobesökare är enligt biskopens ämbetsberättelse vid 1954 års prästmöte 4,7 %. Nattvardsgästernas antal är sedan flera år statt i stigande. Det utgör f.n. 9,9 %. Av födda barn döpas 90,9 %. Av de konfirmationsberättigade deltaga 92,7 % i konfirmationsundervisningen. Kollekterna äro procentuellt de största i riket — kr. 2:12 per år och invånare. Under tiden mellan prästmötena 1948—1954 återöppnades ej mindre än 16 kyrkor efter fullständig restaurering för en kostnad av sammanlagt två millioner kronor. 1171 Stiftet har en areal av 3.160 km”. Folkmängden är 57.526 personer (1955). Församlingarnas antal är 92, pastoratens 30. Visby pastorat är prebende till biskopen. Stiftet är indelat i tre kontrakt. Prästernas antal är 48. Biskopar: 1130—1528, se Linköpings stift. Superintendenter: (danska) Moritz Christensen Glad 1571—85; Peder Hansen 1586 —91; David Hansson Bilefeld 1592—96; Paulus Andreæ Medelby 1597—99. Generalprostar: (danska) Willatz Sörensson 1599—1601; Lauritz Nielson 1601—13; Antonius Johannis Kolding 1615—24; Theodorus Erasmi 1628—31; Olavus Phocas Staphrophski 1631—44; Hans Nielsson Strelow 1644—45. Superintendenter: (svenska) Hans Nielsson Strelow 1645—56; Johannes Brodinus 1657 —76; Hans Nielsson Endislöy 1676—79; Haqvin Spegel 1679—86; Petrus Stjernman 1686—92; Israel Kolmodin 1692—1709; Johan Esberg 1711 —834; Jöran Wallin 1735—44; Martin Kammecker 1745—57; Gabriel Timotheus Lütkeman 1758—72. Biskopar: Gabriel Thimoteus Lütkeman 1772—95; Carl Fredrik Muhrbeck 1795; Johan Möller 1796—1805; Nils Gardell 1807—13; Carl Johan Eberstein 1813—38; Christopher Isak Heurlin 1838—41; Carl Erik Hallström 1841— 58; Lars Anton Anjou 1859—84; Henning Gezelius von Schéele 1885—1920; Viktor Emanuel Rundgren 1920—36; David Torsten Ysander 1937 —47; Gunnar Axel Engelbrekt Hultgren 1948— 50; Algot Harry Anderberg 1951—. Litt.: O0. W. Lemke, Visby stifts herdaminne, (Örebro 1868); W. Molér, Bidrag till en gotländsk bibliografi (Sthm 1914 ff.); H. N. Yrwing, Gotland under äldre medeltid (Lund 1940); Ä. Holmbäck—E. Wessén, Svenska landskapslagar, fjärde serien (Sthm 1934); Visby stift i ord och bild (Sthm 1951); Julhälsningar till församlingarna i Visby stift, samtliga årgångar. A.A. VISDOMMENS BOK, se Vishetens bok. VISDOMSLITTERATUREN, se Vishetslitteraturen. VISHETENS BOK eller »Salomos Vishet» (lat. Sapientia Salomonis), hör till G.T:s apokryfiska böcker och räknas såsom framgår av namnet till vishetslitteraturen*. Dess 19 kapitel kunna indelas i tre avsnitt: 1—5 är en skildring av de fromma och de ogudaktiga, 6—9 en lovsång över visheten och 10—19 en skildring av vishetens mani- 1172

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free