Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Visby stift
- Visdommens bok
- Visdomslitteraturen
- Vishetens bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISHETENS BOK
Under 200 år därefter var ledningen av
stiftet anförtrodd dels åt superintendenter, dels
åt generalprostar, till dess att Gotland år
1772 blev biskopsdöme.
Under senare delen av 1800-talet gingo
starka andliga väckelserörelser fram i
stiftet. Baptistsamfundet såväl som
metodisterna och Sv. Missionsförbundet hade vid
1800-talets slut ett stort medlemsantal, vilket dock
under senare år minskat. Ev.
Fosterlandsstiftelsen upptog verksamhet 1864. Senare
har pingströrelsen tillkommit. Den religiösa
splittringen gör sig framför allt kännbar i
de mindre församlingarna. Samtidigt som
1800-talets väckelserörelser gingo fram,
togos åtskilliga initiativ till aktivisering av det
kyrkliga församlingsmedvetandet. Så tillkom
t.ex. 1859 Visby stifts prästsällskap, som
alltfort visar stor livaktighet samt 1864
Visby stifts missionssällskap, vars årliga
sommarmöten under två dagar samla tusentalet
deltagare. Är 1934 tillkom stiftsrådet, som
vartannat år ordnar stiftsmöten, vid vilka
flertalet församlingar äro representerade,
1940 stiftets kyrkliga ungdomsråd, 1947
söndagsskolerådet och 1950 stiftskvinnorådet.
År 1950 erhöll stiftet en stiftsgård i Alskog,
som blivit samlingspunkt för olika slag av
kyrkligt arbete. Intresset för kyrkosången är
stort. Till stiftets körer äro anslutna över
800 sångare.
På grund av vissa församlingars ringa
folkmängd omfatta åtskilliga pastorat ända till
sex församlingar. Söndaglig gudstjänst kan
icke uppehållas i samtliga kyrkor. För
närvarande äro i regel 19 kyrkor stängda
ungefär varannan predikodag.
Medeltalet kyrkobesökare är enligt
biskopens ämbetsberättelse vid 1954 års prästmöte
4,7 %. Nattvardsgästernas antal är sedan
flera år statt i stigande. Det utgör f.n. 9,9 %.
Av födda barn döpas 90,9 %. Av de
konfirmationsberättigade deltaga 92,7 % i
konfirmationsundervisningen. Kollekterna äro
procentuellt de största i riket — kr. 2:12 per
år och invånare. Under tiden mellan
prästmötena 1948—1954 återöppnades ej mindre
än 16 kyrkor efter fullständig restaurering
för en kostnad av sammanlagt två millioner
kronor.
1171
Stiftet har en areal av 3.160 km”.
Folkmängden är 57.526 personer (1955).
Församlingarnas antal är 92, pastoratens 30. Visby
pastorat är prebende till biskopen. Stiftet är
indelat i tre kontrakt. Prästernas antal är 48.
Biskopar: 1130—1528, se Linköpings stift.
Superintendenter: (danska) Moritz
Christensen Glad 1571—85; Peder Hansen 1586
—91; David Hansson Bilefeld 1592—96; Paulus
Andreæ Medelby 1597—99.
Generalprostar: (danska) Willatz
Sörensson 1599—1601; Lauritz Nielson 1601—13;
Antonius Johannis Kolding 1615—24; Theodorus
Erasmi 1628—31; Olavus Phocas Staphrophski
1631—44; Hans Nielsson Strelow 1644—45.
Superintendenter: (svenska) Hans
Nielsson Strelow 1645—56; Johannes Brodinus 1657
—76; Hans Nielsson Endislöy 1676—79; Haqvin
Spegel 1679—86; Petrus Stjernman 1686—92;
Israel Kolmodin 1692—1709; Johan Esberg 1711
—834; Jöran Wallin 1735—44; Martin
Kammecker 1745—57; Gabriel Timotheus Lütkeman
1758—72.
Biskopar: Gabriel Thimoteus Lütkeman
1772—95; Carl Fredrik Muhrbeck 1795; Johan
Möller 1796—1805; Nils Gardell 1807—13; Carl
Johan Eberstein 1813—38; Christopher Isak
Heurlin 1838—41; Carl Erik Hallström 1841—
58; Lars Anton Anjou 1859—84; Henning
Gezelius von Schéele 1885—1920; Viktor Emanuel
Rundgren 1920—36; David Torsten Ysander 1937
—47; Gunnar Axel Engelbrekt Hultgren 1948—
50; Algot Harry Anderberg 1951—.
Litt.: O0. W. Lemke, Visby stifts herdaminne,
(Örebro 1868); W. Molér, Bidrag till en
gotländsk bibliografi (Sthm 1914 ff.); H. N.
Yrwing, Gotland under äldre medeltid (Lund 1940);
Ä. Holmbäck—E. Wessén, Svenska
landskapslagar, fjärde serien (Sthm 1934); Visby stift i ord
och bild (Sthm 1951); Julhälsningar till
församlingarna i Visby stift, samtliga årgångar. A.A.
VISDOMMENS BOK, se Vishetens bok.
VISDOMSLITTERATUREN, se
Vishetslitteraturen.
VISHETENS BOK eller »Salomos Vishet»
(lat. Sapientia Salomonis), hör till G.T:s
apokryfiska böcker och räknas såsom
framgår av namnet till vishetslitteraturen*.
Dess 19 kapitel kunna indelas i tre avsnitt:
1—5 är en skildring av de fromma och de
ogudaktiga, 6—9 en lovsång över visheten
och 10—19 en skildring av vishetens mani-
1172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0600.html