i än högre grad är den beroende av dels samhällsutvecklingen efter industrialismens genombrott, dels utländska inflytanden, speciellt engelsk utilitarism och evolutionism, fransk positivism och naturalism och tysk vänsterhegelianism och pessimism. Till dess mer eller mindre konsekventa företrädare hör en rad unga författare, i Danmark främst J. P. Jacobsen, H. Drachmann och K. Gjellerup, i Finland K. A. Tavaststjerna, i Norge H. Ibsen*, Bj. Bjørnson*, A. Kielland och A. Garborg och i Sverige A. Strindberg*, V. Benedictsson, G. af Geijerstam och O. Hansson. En speciellt stor roll spelar, även långt utanför Danmarks gränser, brandesianism en*. Ett centrum för den svenska radikalismen blir den 1882 grundade uppsalienska studentföreningen Verdandi med sådana medlemmar som D. Bergström, K. Wicksell och Hj. Öhrvall, och i Stockholm får den comtska positivismen“ en energisk förespråkare i A. Nyström. Religiöst sett utgår de allra flesta av å:s företrädare från hem med en positivt kristen inriktning, och inte sällan har de själva bakom sig en ungdomsperiod med starka religiösa intressen. Deras utveckling mot agnosticism eller ateism betingas av en rad samverkande orsaker. I många fall ligger en anledning i den pietistiskt färgade, mörka kristendomstyp, som de mött i sina hem och som senare förefaller dem alltför tryckande och livsfientlig, delvis också kulturfientlig. Det mörka draget accentueras genom det Kierkegaardsinflytande, av vilket endast få av åttiotalisterna i sin ungdom är helt oberörda. För åtskilliga påskyndar detta inflytande deras brytning med kristendomen. Då de finner denna vara »over ævne» och inte helt kan acceptera den, drivs de av kravet på ett »enten — eller» att helt ta avstånd ifrån den. Också Kierkegaards skarpa kyrkokritik gör ett starkt intryck, som kan spåras bakom många av åttiotalslitteraturens fräna prästporträtt. En besläktad kritik, som bidrar till att uppluckra den gamla kyrkofromheten, utgår på många håll från väckelsekretsarna. Samtidigt undergrävs den ortodoxa bibel- och dogmuppfattningen på viktiga punkter av den religiösa liberalismen*. 1241 ÄÅTTIOTALISMEN Dennas betydelse är dock långt ifrån entydig. För åtskilliga blir den ett genomgångsstadium, innan de — temporärt eller definitivt — intar en agnostisk eller ateistisk ståndpunkt, för andra blir den en position, som gör det möjligt för dem att hålla fast vid en religiöst-idealistisk livsåskådning. En väsentlig — om än stundom något överbetonad — roll i sekulariseringsprocessen spelar naturvetenskapen, främst genom sin på många håll materialistiska orientering och genom den darwinska utvecklingsläran. Debatten kring den senare kommer bl.a. att röra sig kring dess eventuella etiska konsekvenser och kring dess förhållande till den bibliska världsbilden, till gudstron och till odödlighetstanken. För åtskilliga blir da rwinismen en ersättning för deras förlorade religiösa tro; i stället för tron på det eviga livet omfattar de tron på livets evighet. Av betydelse blir, att man inte sällan i apologetiskt syfte bekämpar den moderna naturvetenskapen på ett sådant sätt, att kristendomen kommer att framstå som föråldrad och omöjlig att acceptera för en modern människa. I samma riktning verkar, att kyrkan i olika sammanhang intar en konservativ inställning till sådana brännande samhällsproblem som kvinnofrågan och arbetarrörelsen. Redan av detta skäl ser vanligen den inbrytande socialdemokratien en avgjord fiende i kristendomen, som den dessutom anser dra människans intresse från jorden till en drömd himmel och så hindra hennes materiella utveckling. Den religiösa och den politiska radikalismen bildar därför ofta en gemensam front. Frågan, vad kristendomen betytt i historien, debatteras ivrigt, och svaret blir vanligen antingen att den saknat varje verklig betydelse eller att den hindrat framåtskridandet. Ett ofta varierat motiv i åttiotalslitteraturen är, att kristendomen saknar förutsättningar att över huvud ge något åt en modern människa. Hennes centrala problem lämnar den olösta. Speciellt hänvisas i detta sammanhang till teodicéproblemet*, som aktualiserats bl.a. av sådana politiska händelser som fransk-tyska kriget men framför allt av industrialismens genombrott och de därav framkallade so- 1242