48 är i synnerhet ett, som jag riktigt älskar. Tänk dig en klippa, skroflig och otillgänglig, utan ett enda träd, utan ett grässtrå, utan en bit mossa. Se, det är natur! Det är något annat än Djurgården och Ulriksdal. På den klippan står ett litet grått hus, en eländig koja. Der bor en gammal fiskare med sin dotter. Gubben är det ståtligaste hvitskägg, jag någonsin sett, — idel kraft, ärlighet, enkelhet — med ett ord: natur. Och dottern är en rask, ljus-hårig tös, vacker som hafsytan omkring klippan, när solen lyser derpå. Jakobina är det älskligaste naturbarn, jag någonsin kunnat tänka mig. Du tycker kanske att Jakobina ej är något vackert namn, men om du såge henne, som eger det namnet, skulle du finna det klinga i dina öron, som den ljufvaste musik. Agda är icke något fult namn, men det ljuder så stolt. Det är något örnaktigt, allt för ädelboret, öfver-lägset, som gör mig rädd och som förödmjukar mig. Jag tycker icke om att öd mjuka mig inför en qvinna, vore hon också den skönaste på jorden. Nu lyser solen fram igen. Corneliusson kommer och frågar, om jag ej vill segla ut nu. »Det är så myet pent vär», säger han på sin underliga bohusländska. Jo, visst skall jag ut nu. Båtkarlen menar, att man med den här vinden kan komma snart till Svartskär. Det finner jag förträffligt. Det är till Svartskär jag vill. Der bor gamle Niklas Jakobsson och den vackra Jakobina. Jag undrar huru de hafva det. Jag har ej varit der på två hela dagar. Mycket kan hända på ett par dagar, när man bor ända ute i hafsbandet och när det blåst så att klipporna kunna vältas Öfver ända. Far väl med dig, min käre Alrik! Jag vill ej hafva något bref från dig, ty det skulle blott störa mitt friska naturlif, men du skall kanske snart åter få erfara något från mig. (Forts.) Boknyhet. Gustafsson, B., Andra samlingen. Nya sagor. (Sthm 1875. Pris: 1 kr. 50 öre.) Dessa sagor äro tydligen tillkomna under Andersens inflytande; och huru skulle det väl vara möjligt att i det diktslaget frigöra sig från honom som förebild? Dock skulle vi vilja påstå att förf, på åtskilliga ställen röjer en viss grad af sjelfständighet, och att dessa ingalunda tillhöra de minst lyckade. Som prof härpå nämna vi »Kungen som inte kunde sofva», parabeln »Lif-sens bok», »Sanningens tempel» m. fl. Ett fel hafva dessa berättelser gemensamt, de äro för flyktigt utförda. Vi vilja ej yrka att Andersens godmodiga fördjupande i biomständigheterna skulle ovilkorligen vara nödvändigt för berättandet af en saga; men begreppet af hvarje diktform medför anspråken på innehållets afrundning och åskådliga framställning. Förf, visar flerestädes att denna brist icke beror på felande sinne för detaljen; den är således sannolikt att söka i mera yttre omständigheter eller ock i någon på förhand uppgjord teori. Huru som helst, är det visst att flere af de idéer förf, behandlat äro lyckligt funna och vittna om en verkligt poetisk blick på lifvet, om än, som sagdt, deras tekniska behandling lemnar åtskilligt öfrigt att önska. Hr Larssons små illustrationer vittna, äfven de, om en begåfning som dock ännu be-höfver skola och öfning för att kunna lemna fullhaltiga arbeten. Träsnitten äro omsorgsfullt skurna. —RN. Lösa permar (praktband) till första årgången af månadsskriften NU finnes till salu ä 1 Krona och 50 öre exemplaret hos herrar bokhandlare, månadsskriftens ombud samt dess expedition, N:o 44 Vesterlånggatan.