Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr 4. April
- Boknyheter, af C. Eichhorn
- Ponsard, Francois, Hedern och penningen
- Lundin, Cl., Ströftåg här och der i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifvande på samma gång som en utvidgning
af den gamla verstekniken. Det är
isynnerhet genom deklamationspausernas
förläggande på annat ställe än verscesuren
som den vittra omvexlingen och
fulltonigheten vunnits.
Vi hafva något utförligt uppehållit oss
vid öfversättningen, icke blott för dess
erkända utmärkthet utan i synnerhet för att
uppvisa hvari denna egentligen består och
med detsamma påpeka, huru studiet af
våra gamla skalder kan i viss mån verka
väckande och befruktande äfven på nutidens
diktkonst. Om också den formella
synpunkten härvid blir hufvudsak, torde dock
mycket godt äfven ur denna vara att hemta,
just derför att vår diktkonst behöfver renas
från åtskilliga osunda beståndsdelar och
återföras till den enkelhet, smidighet och
klarhet som måste erkännas vara de gamla
mästarnes osvikliga egenskaper.
Lundin, Cl., Ströftåg här och der i Sverige.
(Sthm 1875. Pris: 2 kr. 50 öre.)
Det är ej någon urminnes tid sedan
man i svenska litteraturen kunde få läsa
resebeskrifningar och skildringar från alla
möjliga länder, både inom och utom Europa,
många till och med skrifna af svenskar,
men deremot förgäfves letade efter sådana
öfver vårt eget land, om ej möjligen en
eller annan öfversatt från något främmande
språk och full med skefheter eller
oriktigheter. Detta kosmopolitiska intresse,
pa-radt med förakt för allt inhemskt, har,
gudilof, allt mer dragit sig undan och
lemnat rum för tänkesätt som, åtminstone i
någon mån, kunna kallas fosterländska. Vi
hafva allt mer lärt oss inse, vi svenskar,
att ingen blir aktad' af andra som ej aktar
och håller på sig sjelf; och att akta sig
sjelf utan att känna sin individualitet som
folk, sin natur och sitt lif — det kan
ingen nation. Således — för sjelf kännedomen
behöfvas skildringar och undersökningar af
folk och land, både vetenskapliga och mer
folkliga. Derför äro böcker sådana som
den nu föreliggande så kärkomna; ty de
öppna ögonen på folk i allmänhet, de lära
läsaren att se och älska hvad han aldrig
borde glömma: det egna fosterlandet.
Förf, har rest med vaket sinne och
varmt hjerta; han har sett sig omkring
ganska vidt, från Södertelje till
»sydsven-skarne», och från dem öfver vestkusten och
Vermland ända till Runn. Det har ej varit
hans mening att lemna annat än re
seintryck; men som vi veta kunna dessa
ögonblicksbilder vara ofantligt olika till värde,
allt efter som tecknaren förstår att ställa
instrumentet och välja synpunkten. Förf,
skrifver ej alltid »blot til lyst», utan
lem-nar oss här och hvar värderika inblickar i
vårt kulturlif, sådant det gör sig gällande
vid storverkstäderna i de kommunala
inrättningarna, i samfärdseln och folklifvet.
Och allt detta sker på ett anspråkslöst sätt,
utan hög vigtiga miner eller stora
förberedelser, blott med ett lätt grepp, en
kastning i samtalet. Det torde ej särskildt
behöfva framhållas att förf, stil utmärker
sig genom sin friskhet och sitt goda lynne,
egenskaper som göra att man gerna följer
honom ehvart det bär, alldeles som dessa
oskattbara egenskaper i umgänget låta oss
finna behag i ett sällskap, äfven om detta
ej alltid skulle hafva idel »perlor och
diamanter» af vetande eller 'fantasi att
bjuda på. —rn.
Lösa permar (praktband) till förstcl årgången af månadsskriften NU finnas till
salu ä 1 Krona och 50 öre exemplaret hos herrar bokhandlare, månadsskriftens ombud
samt dess expedition, N:o 44 Vesterlånggatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Sep 27 18:33:49 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nu/1876/0152.html