184 således till samma åsigt, som flera år der-efter uttalats af många långt klokare och verldserfame män. Under våra mekaniska konstruktioner och statsekonomiska funderingar hade vi trängt allt djupare och djupare in på den långa och ödsliga skog, som bar det betecknande namnet Långskogen. Der hade funnits röfvare, der hade enslige färdmän blifvit rånade och mördade, och då var det klart, att der fanns gastar och annat otyg också. Jag hade hört några dunkla sägner om ett mord, som för många år sedan upptäckts af en dalkarl och frågade nu Olle derom. »Hockä menär han?» sade han »wa dä när masen feck rätta på skräddär-Pär?» »Just det. Har du hört något derom Olle?» »Mått’ foll dä» svarade han. »Dä ha ja mång’ gånger hört tal på.» Han tog sig en ny buss, och jag trodde mig deraf kunna vänta en både lång och märkelig historia. »Jo dä va som så» — sade han, »att dä va en dalmas, som sent på natta kom köränes frå LångbashÖtta, han skull’ te Oxhälja1 i Filpesta mä pelsär å klocker for dä va en töcken där klockmas, å når han kom medt på Långskogen, så stannt’ hästen för hommen å han hörd’ ett stön jämter vägen. Han lydd’, å så hörd’ han dä stönt’ ett tag te, å mä han unnra hva dä konn’ var’, stönt’ dä treje gängen. Nu mått’ han åf å titt’ ätter, for han va’nt åf dä rädd’ slagä den masen. Dä sått en kär på vägkanten å så geck masen te’n å frägd’ hor dä va volä. »Kom mä får du si» sa kärn. Nej, masen vell inf gå frå marra; men kärn ba så innli’ vackert, så han mått’ gå mä ändå. Når di gått en bet’ inåt skogen, så stannt’ kärn. »Här-schåns» 2, — sa han — vart ja ihjälsläjen for sju å tjug’ år o senna utå Picker Sam-mel ve Pärsbergä. A kär’ ställ så ja kommer i vigd jol. — Hällest hett’ ja Skräd-der’ Pär mä ja lefd’» — sa han. Ja masen lofva’ att han skull’ lag’ så att han kom i körrgåln; å mölingen sjock ner i jola. Når nu masen kom fram te Yngs-hötta, så toles han inf tal’ om hva han sett; men den forsf han träfff på moran va en gammel grufpickäre, som velie handlä e klockä utå’n. »Ä du Pickär-Sammel du?» — sa masen. »Håh känner du mej du» — sa Pickär-Sammel, for dä va han. — »Ja ska hels’ dej från Skräddär Pär — sa masen. Ja träfffen på Långskogen i natt, å han ba ja skull’ hels’ dej å tack’ för sist. Ve de ola bynnf Pickär-Sammel å hirä te 3 å föll ännä som han ha vari dö, å när di feck lif i’n igen, va ha rent stöni4, å di feck allri så mö vett i hommen, så di konn’ få ta hofvä åf’n en gang. Men Skräd-där’n grof di opp å senna kan feck körr-gål, ha ingen hvasken sitt häller hört hommen på skogen. Så va dä mä den saka å markvalit ä dä att dä kan fall’ sej töcken». »Visst är det så» — sade jag — och här kan man se Guds straffande hand». »Så ä dä ja. Dä har han rätt i, for så ä dä. Säkert ä dä og att intnå görs, som inte og spors, å väl ä dä» — tilläde han, »for hur skull’en hällest få tag i allä tjuf-vär å rackrär. Tocka ska finnäs, ‘dä förstår sej, for vala ä töcken; men tog en bar’ hofknoppen 5 utå dom i rättä stönna så ble di nock inf så mång’. Den illä vell görä, han illä ska farä, å dä ä rätt. Det var Olles åsigt och jag tviflar att nutidens vältaligaste filantroper skulle kunnat föra honom på andra tankar. Men allting har en ände, så äfven Långskogen. Han glesnade mer och mer; och förbi utkanten af Persberqsfältet förde Gul-let oss till Yngshyttan. Här togo vi vår andra rast, och medan Olle lifvade Gullets något slappade fotlag med hö och friskt vatten studerade jag dagboken, föga anande att detta studium längre fram på dagen skulle komma mig till nytta. Jag fann dess innehåll temligen torftigt, och var ej missbelåten, när Olle stack in sitt hufvud genom dörren och sade: »Nu går dä igen.» Utför backe och oppför backe lemnade vi snart bakom oss den odlade dalgång, der Yngshyttans bygd är belägen, och när skogen icke mer lemnade någon omvexling för ögat, kommo vi snart in i samma tankegång, hvarifrån uppehållet på gästgifvare-gården dragit oss. Hitintills hade Olle egentligen varit den föredragande och jag endast åhörare, men nu syntes turen blifva omvänd; ty helt tvärt vände han sig 1 Oxmarknaden hade det oegentliga namnet helg. 2 här på detta ställe. 3 svimma. 4 tokig. 3 hufvudknoppen.