Han blef hastigt glömd som han begärde. Men jag säger på hans graf till slut: Den som dagens hjeltar känna lärde Frestad blir att skatta hvarje värde I den mån som det ej skrikes ut. Talis Qualis. Midsommarvaka. Hur qvällen strålar underbar! Midsommarsolen varm och klar På mörkblå hvalfvet lågar. Till ängen invid skogens bryn. Der blomprydd stång har rests mot skyn, En festlig skara tågar. Från berg och dal, på hvarje stig Nu bygdens ungdom skyndar sig Till mötesplatsen samman; På insjön nalkas båt vid båt Med vimplar, löf och blomsterståt Och hjertefröjd och gamman. Och hej! Kring sirad sommarstång Snart dansen går med ystra språng, När spelman stråken gnider; Den tonen ingen motstå kan, Och hastigt hvirfla om hvarann Matronor och sylfider. Och pojkar, knappt med fjun på läpp, Och gråskägg, stödda mot sin käpp, Fiolen alla sporrar. Här flämtar gamle fiskarfar, Der svänger om en stolt husar Med sturska knäfvelborrar. I hvimlet en student är med, Med hvita mössan käckt på sned, Han har ett skämt för alla. Och prosten sjelf i svart kalott På fröjden ser och småler godt, När hurraropen skalla.