187 Virka på till den knut, Ber din tråd löper ut. Till den qväll I mitt tjäll, Bå du brister till slut! På din sista trofé Skall jag stilla då se Och se n tyst Jag dig kysst Mot dig somnande le. Lotten von Kræmer. Teaterbilder från fordom, I. Christopher Christian Karsten, född i Ystad 1756, död på Drottningholm 1827. När den hersklystna och konstälskande Lovisa Ulrika år 1771 i politiska ändamål företog en resa till sin konglige broder i Berlin, tog hon vägen öfver Ystad, der de lojala invånarne efter förmåga firade hennes ankomst och, bland annat, till hennes ära hade anordnat en konsert, förmodligen af amatörer. Om programet och utförandet i allmänhet äro vi efter mer än ett århundrade ej i tillfälle meddela några uppgifter. Tiden har utplånat alla minnen af den, som vi förmoda, lyckade tillställningen, utom ett: den uppmärksamhet drottningen egnade gestalten och sången af en femtonårs yngling, tillhörande, som man sagt oss, en af stadens obemärktaste borgarefamiljer och benämnd Christopher Christian Karsten. Hans fördelaktiga utseende, hans sköna ehuru ännu outbildade sångröst gjorde på henne ett så lifligt intryck, att hon, efter återkomsten till Sverige, kallade honom till Stockholm och lät ombesörja hans musikaliska undervisning. Följande året beslöt Gustaf den tredje organiserandet af en svensk opera; den 16-årige Karsten ^n-stäldes såsom chorsångare vid densamma och medverkade i denna egenskap vid uppförandet 1773 af »Thetis och Pelée» den svenska »Operaförstlingen».