289 åt pil och vide i silkesfrans, åt två tre myggor, som trådde dans; åt alla ögon, som klarnat opp, åt alla hjertan som fyllts af hopp. A. T. Gellerstedt. Sommarstämning. När vinden, från sydländer buren, En vacker och solbeglänst dag Vill kalla den sköna naturen Att njuta af lifvets behag, Då dröjer jag gerna derute,. Dit fängslande tjusning mig drar,, Der ljus och der solvärme slute I ljufvaste bojor mig qvar. Jag drömmer bland rosor, penséer, Bland blommor båd’ röda och blå; Jag vandrar i skogens alléer, Der bäckarne sorlande gå. När skummet der yrande stänker Sitt perleregn öfver min stig, Jag vet icke rätt, hvad jag tänker, Jag tror, att jag tänker — på dig. Och qvällen på susande vingar Snart drager kring jorden sin rund,, Och foglarnes stämma förklingar I aftonens saliga stund. Då andas hvart lefvande väsen Den frid, som i nejderna rår; Blott vinden än smyger bland gräsen, Som bugande följa dess spår.