Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storpolitik - Västmaktspolitiken efter kriget, av Lennart Hirschfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storpolitik
se, som tidigare träffats om Korea,
inte lett till några praktiska
resultat.
På många håll började nu den
uppfattningen göra sig gällande, att
man stod inför en målmedveten
rysk expansionspolitik, som endast
künde hejdas efter principen »hårt
mot; hårt». Förenta staterna, som
genom förkunnandet aV
Trumandoktrinen satt en spärr för den ryska
intressesfärens utvidgning i
Sydösteuropa, slog nu in på en aktiv
mot-stån^spolitik Över hela linjen.
Marshallplanen
A Ett av de problem, som i denna
situation mötte den amerikanska
ut-: ; rikespolitiken, gällde Västeuropa
och * dess framtid. Den alltmer
skärpta ekonomiska krisen hade vid
denna tidpunkt nått så långt, att
de västeuropeiska staternas
levnadsstandard allvarligt hotades och
därmed ökade möjligheter skymtade
för kommunistisk infiltration.
Förenta staternas mål blev nu, dels
att genom ekonomiskt understöd
främja återuppbyggnadsarbetet i
Europa och därmed motverka
kommunismens utbredning, dels att
förmå de stater, som var villiga
härtill, till organiserad ekonomisk
samverkan.
Denna politik fick sitt första
uttryck i utrikesminister Marshalls
tal i Harvard den 5/6 1947. Med
detta tal övertar Förenta staterna
idet världspolitiska initiativet, vad
i som tidigare-varit en serie av den
ryska politiken framkallade, mer
eller mindre provisoriska åtgärder
blir nu ett fast utformat, aktivt
handlingsprogram,
v’ " Marshalls erbjudande om
amerikansk ekonomisk hjälp tül
samverkande europeiska stater var även
riktat till Sovjetunionen och
staterna inom den ryska maktsfären.
Moskva, som hade anledning att
uppfatta erbjudandet som ett
för-i sök att rasera den av ryssarna
uppförda järnridån, vägrade fullt
konsekvent att medverka och dess
satellitstater följde mer eller mindre
frivilligt samma kurs. -
Dè övriga 16 staterna accepterade
-däremot, och därmed hade ett stort
steg tagits* i riktning mot en
klyvning; av Europa i två fientliga
läger och Västeuropas gradvisa
an– slutning lalll ett med Förenta sta-
58
terna samverkande^ västblock.
Denna ämalgameringsprocess
påskyndades ytterligare av de ryska
motåtgärder som vidtogs; upprättandet
av Kominform på hösten 1947 och
de därefter följande oroligheterna
i Frankrike och Italien resulterade
i att de västeuropeiska
kommunistpartiernas maktställning överallt
högst avsevärt reducerades.
Vandenberg-resolutionen
Samordnandet av Förenta
staternas och Västeuropas politik tog ny
fart, sedan* ett nytt
utrikesminister-möte i december 1947 i London,
totalt misslyckats att träffa någon
överenskommelse om de tyska och
österrikiska fredsfördragen och
åtskilts utan att ha bestämt tid och
plats för nästa sammanträde.
Utvecklingen gick /på två linjer: dels
sökte man komplettera den
samverkan på det ekonomiska området,
som inletts mellan de 16
Marshallstaterna, med en politisk och
militär samverkan mellan åtminstone
några av dem, dels gick man in
för en samordnad västtysk politik
för att skapa de praktiska
betingelserna för Västtysklands
medverkan i den ekonomiska
reorganisa-tionen av Västeuropa.
På den första av dessa linjer tog
utvecklingen ny fart med
utrikesminister Bevins tal den 22/1 1948,y
i vilket det angavs som ett mål för
den brittiska utrikespolitiken att
skapa en intim politisk
sammanslutning i Västeuropa. Förhandlingar
inleddes omedelbart med Frankrike
och Beneluxstaterna (Holland,
Belgien och Luxemburg), och under
intryck av det kommunistiska
maktövertagandet i Tjeckoslovakien i
februari kunde hastigt enighet nås.
Den 17/3 undertecknade i
Bryssel Storbritannien, Frankrike och
Beneluxstaterna ett alliansfördrag
på 50 år med bestämmelser om bl. a.
militärt samarbete. Den 17/4 beslöts
att upprätta en permanent
militärkommitté för de förbundna staterna
med uppgift att handlägga de
gemensamma försvarsproblemen. *
Den västeuropeiska samverkan,
som härigenom åstadkommits, stod
under Förenta staternas skydd, ett
faktum, som underströks redan av
att amerikanska trupper ju redan
stod på kontinenten och inte skulle
kunna undgå att dras in i en väp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
