Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storpolitik - Politiken kring nordpolen, av Bengt Hjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storpolitik
Efter kriget har danskarna vid flera
tillfällen påpekat, att faran nu var
över, och att Grönland därför helt
borde återställas under dansk
suveränitet. Amerikanerna har härvid—
diplomatiskt sett — intagit en
avvaktande ståndpunkt och i den
öppna pressdiskussioneh anges klart, att
Grönland utgör
en hörnpelare i
försvayet av den
amerikanska
kontinenten,
varför ön icke
kan uppgivas.
Starka röster
har höjts för
Grönlands
definitiva förvärvande från
Danmark genom
köp. Huruvida
verkliga
förhandlingar i
denna fråga
inletts, är icke
offentliggjort.
Ett uttalande av utrikesminister
Marsha^ kan förtjäna att återges:
»Grönland är fortfarande av den
allra största betydelse som länk i
USA:s och västra hemisfärens
försvarssystem. — —- Vi är redo att
när som helst med den danska
regeringen aktivt undersöka grunden för
något slag av överenskommelse i
full överensstämmelse med FN:s
stadga och med fullt
hänsynstagande till Danmarks suveränitet och
vårt halvklots legitima
försvarsbehov.»
Island ligger visserligen icke helt
inom den arktiska zonen, men öns
läge ger den en förstarangsplats
vid bedömning av Arktiens
strategiska problem. Man kan t. o. m.
påstå att Island är en av dess
geografiska nyckelpunkter. Från Island
kan med B 29-or vitala delar av
Ryssland och viktiga centra i
Nordamerika nås.
Tjäder kriget övertog USA efter
överenskommelse mèd isländska
regeringen skyddet av1 Island och
utbyggde ön till ett betydande
militärt basområde. Efter kriget
utrymdes ön så småningom och baserna
överlämnades till Island. Efter stora
diplomatiska svårigheter
undertecknades även en överenskommelse,
enligt vilken USA-flygplan har rätt att
använda Öns av amerikanerna
•72
byggda flygfält, så länge
ockupationen av Tyskland varar och minst
ßYz år. I realiteten synes detta
innebära, att USA tills vidare
försäkrat sig om Islands största flygfält.
De amerikansk-isländska
förhandlingarna har beledsagats av
vältaliga protester i rysk press och
radio. På ett i aggressiv ton hållet
tal av Molotov, där han frågade
vilka säkerhetsintressen, som
dikterat USA:s krav på militära baser på
Island, har den amerikanska
pressen givit öppenhjärtiga svar med
hänvisning till vad Island betytt för
USA under världskriget.
Sovjetr^sslands under år 1946
offentliggjorda krav på att deltaga
i Spetsbergens försvar måste ses
mot bakgrunden av USA:s
framträngande inom den arktiska zonen.
Detta Rysslands steg är
lättförståeligt. Visserligen är Spetsbergens
betydelse såsom offensiv, flygbas
diskutabel men utan tvekan skulle
ögruppen vara àv stort värde som
länk i försvaret mot flyganfall över
nordpolsområdet. Som bekant äger
ryssarna icke obetydliga
gruvområden på Spetsbergen och det är
därför icke orimligt antaga at|,
förberedelse vidtagits för exempelvis
in-stallering av radar. En snabb rysk
ockupation av ögruppens viktiga
delar vid ett skärpt läge skulle för
övrigt kunna ske utan militära
svårigheter. Spetsbergen äger nämligen
f. n. intet militärt försvar.
Den norska regeringens
inställning till de sovjetryska kraven om
gemensamma norsk-ryska
anläggningar är kända. Förutsättning för
bifall skulle bl.
a. vara att för*
svaret inginge i
ett
internationellt försvarssystem samt att
[-signatärmak-terna-]
{+signatärmak-
terna+} godkände
saken. Man
torde kunna utgå
ifrån att det
sistnämnda
villkoret blir svårt
att uppfylla.
Denna korta
utredning om
öst- och
väst-blockens base-ringsmöjlighe-
Hoyt
Vanden-burg, amerikansk
flygchef
Marskalk1
Versjb-nin, chef för
ryska flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
