- Project Runeberg -  Nya ordhandboken /
64

(1992) [MARC] Author: Björn Collinder - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - determinism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det-dia

determinism (filos.) viljetvångslära;
viljetvångs-tro

1. detonation 1. (kem.) förpuffning. 2. (mil.)
avbrinning. 3. knall

2. detonation (mus.) tonsjunkning

detonera 1. (kem.) förpuffa. 2. (mil.) brinna av.

3. knalla till; smälla
detronisera avsätta (en härskare)
deuce E 40 lika (i tennis)
deus ex machina /ma: kina/ L kulissgud;
scenhiss-gud (som gjorde slag i saken i antikt
skådespel)

deuterium, deuteriet (kem.) tungt väte
Deuteronomion /däuterånå:miån/ G Femte
Moseboken
deux-battants F, se döbattang
devaluera, se devalvera
devalvera nedskriva; sänka värdet på (valuta)
devalvering 1. nedskrivning. 2.
värdeminskning

deverbal a. (sprv) verbavledd

deviation 1. avvikelse; awikning; avvik. 2. (fys.)

missvisning
deviationist: religiösa -^er särtroende
deviera avvika
devis valspråk; tänkespråk
devontid /däwån-) tiden mellan silurskedet och
stenkolsskedet (då uppträdde de första
landväxterna)

devot a. 1. gudelig. 2. undergiven; ödmjukt
följsam

devotion gudelighet; undergivenhet
dextran -et en amorf klibbig högervridande
substans: C^HioOs
dextrin -et (kem.) ur stärkelse bildat
gummilik-nande vattenlösligt (men ej spritlösligt)
kolhydrat; stärkelsegummi
dextros /å:/ -en 1. dextroglykos: det slags glykos
som är högervridande i polariserat ljus. 2.
druvsocker
di- G två-; tve-

1. dia (förk. av diapositiv) = diabild

2. dia v. ta di. I Auerbachs Svensk-tyska ordbok
står det med rätta att dia betyder ’saugen’,
dägga ’säugen’. Ö anger som mindre vanligt
(och knappast om djur) dia ’ge di’. Dägga
betyder enligt Ö jämväl ’dia; suga (moderns
spenar)’

3. dia- G genom-

diabas (geol.) ett slags mörk grönsten
diabetes (be:/ (med.) sockersjuka
diabild genomlysbild

diableri-et 1. djävulskap. 2. skådespel 1. tavla

där djävlar uppträder
diaboliker /å:/ smådjävul; illfunding
diabolisk /å:/ djävulsk

diabolitet djävulskhet. En fullständigt gränslös ~
(DN)

diadem -et änneband; pannsmycke

diadoch, se diadok

diadok /å:/ arvtagare; efterföljare

diafragma -t G 1. mellangärde. 2. skiljevägg. 3.

(i kamera) bländare
diagnos /å:/ sjukdomsbestämning
diagnostiker sjukdomsbestämmare
diagnostisera 1. bestämma; utröna (vad det är för

sjukdom). 2. fastställa
diagnostisk, se diagnos och diagnostiker

1. diagonal s. (mat.) hörnförbindningslinje;
hörnbindlinj e; sneddlinj e

2. diagonal s. krysstyg; med diagonala linjer
åstadkomna med hjälp av bindningen 1. med
olikfärgat garn i varp och inslag

3. diagonal a. hörnförbindande
diagonalt på snedden; från hörn till hörn
diagram -met 1. mycket enkel bild av ett ting, ett

förhållande 1. en förändring. 2. en linje som
åskådliggör en föränderlig storhets beroende
av en annan föränderlig storhet (exempel: en
feberkurva)
diagrammatisk a. diagram-mässig
diakon /å:/ prästbiträde; (vanligen) en man som
är utbildad och invigd till att hjälpa sjuka (och
fattiga)

diakoni -n kyrklig hjälpverksamhet
diakonissa den kvinnliga motsvarigheten till en
diakon

diakritisk 1. (med.) (om symptom:)
kännetecknande; utslagsgivande (för en viss sjukdom).
2. (sprv): tecken särtecken, t. ex. det som
skiljer 9 från c
dialekt (G dialektos tal; samtal; ordalag; uttryck;
talesätt) 1. underart (varietet) av ett språk,
t. ex. eolisk, dorisk, jonisk, attisk
forngrekis-ka. 2. vardagstalspråk som nyttjas jämte
högspråket (skriftspråket), t. ex.
schweizer-tyska. 3. bygdemål (ofta obegripligt för
utomstående) som talas i ngn landsända (landskap,
härad, socken). 4. skriftspråksvarietet som
kännetecknar ett visst diktverk 1. en viss
diktart, t. ex. den homeriska ~en. 5. orts-1.
bygdefärgat sätt att tala högspråket
(riksspråket). Hur kan ni veta att jag är från
Söderköping? - Det hörs ju på er ~

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaord/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free