Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dialektal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dia-dig
dialektal a. munartlig. Jfr dialekt
dialektik 1. ordstridskonst; samtalsvetenskap. 2.
motsägelsefullhet; inneboende motsägelse. (I
filosofin nyttjas ~ i flera olika betydelser)
dialektisk a. 1. till ordstridskonsten hörande. 2.
motsägelseladdad; s j älvmotsägelsediger.
Skriv inte ~ i stället för dialektal!
dialektologi folkmålsforskning;
landsmålsforskning
dialog/å:/1. samtal; replikskifte. 2. tankeutbyte;
dryftning. "Dialogen" med den europeiska
marknaden är viktigast, ansåg Tanzanias
utrikesminister
dialys 1. (kem.) frånsilandet av kolloidala
beståndsdelar i en lösning från de
icke-kolloidala. 2. (med.) avgiftning
dialysera, se dialys
dialytisk a., se dialys
diamant färglöst kristalUskt kol med
hårdhetsgraden 10
diamantbröllop firas på 60-årsdagen av
giftermålet
diamantstil den minsta tryckstilsorten
diameter (mat.) rät Unje som går genom en
cirkels medelpunkt och förbinder två punkter
på omkretsen; storiinje
diametralt motsatt rakt motsatt
diapositiv-et 1. fotografisk (positiv)bild på
genomskinligt underlag. 2. se 1. dia
diarium, diariet (L) dagbok; dag från dag förd
lista över inkomna (och avverkade) mål och
ärenden
diarré kan i vissa stilarter bytas ut mot utsot
diaskop /å:/ -et projektionsapparat för
diabilder
diaspora /diaspåra:/ G (särskilt om judar) i ~ i
förskingringen: (här och var) i främmande
land
diastas 1. (kem.) ett kvävehaltigt jäsämne (i en
knopp 1. ett sädeskorn i gronongstiden) som
kan förvandla stärkelse till socker. 2. (med.)
särglidning av ben(knotor) 1. delar av brutet
ben
diastole /dias:tålä/ G (biol.) (hjärtats)
utvidg-ning(sfas)
diatermi -n (med.) djupvärmebehandling;
elvärmebot
diates /e:/ (sprv) aktivum ~ passivum, ex.:
bagare använder jäst ~ jäst användes av
bagare
diatonisk /o:/ ~ skala hel- och halvtonskala;
tonföljd med enbart skalegna toner
diatrib stridsskrift
dibbelmaskin gruppsåningsmaskin
dibbla v. gruppså
didaktik undervisningslära; undervisningskonst
didaktisk a. undervisande; läro-
die-hard E en som säljer sitt liv dyrt; en som ej
ger sig; fanatiker
dieresis /e:r/ G {diairesis) (metr.) fast taktvila
(som t. ex. i alexandrin)
dieselmotor trycktändmotor
diet/e:/kost; kosthåll; matordning; kostordning;
sjukkost
dietetik kostlära
dietetisk a. kost-;
matordnings-diffamera vanrykta; förtala; smäda
diffamering vanryktande
differens skillnad; skiljaktighet
different a. skild; skiljaktig; olik; annorlunda
differentialkalkyl /n(t)s/ (mat.)
gränsvärderäkning; derivatkalkyl
differentialpsykologi är inriktad på individer
differentia specifica L artåtskillnad. Jfr genus
proximum
differentiera särskilja; särprägla; sära
differentierad 1. uppdelad; särad. 2. särmejslad.
3. olika; flere. farter olika fartgränser;
flere fartgränser
differentiering 1. uppdelning; särning. Försök till
fartdifferentiering efter vägarnas kvalitet. 2.
särprägling. 3. förgrening; artuppdelning;
verksamhetsklyvning. 4. särskilj ning
differera 1. avvika. 2. skilja sig åt
difGcil svår; besvärlig; omedgörlig; ogin
diffraktion (fys.) ljusets böjning
diffus oklar; dimmig; virrig
diffusion spridning
diffusitet oklarhet; virrighet
difteri -n (med.) svalgröta
diftong (sprv) tveljud; två vokaler efter varann i
samma stavelse
diftongisk a. (sprv), se diftong
digel, pl. diglar (typ.) tryckplatta
digerera (biol.) smälta
digestion /g/ matsmältning
digestiv /g/ a.
matsmältnings-digit E (jfr L digitus ’finger’) siffra
digital a. siffer-
digitalis L (bot.) fingerborgsört
digitalspråk fingerspråk (dövstumsspråk)
dignitet /ngn/ 1. värdighet. 2. (mat.) självgång-
ring(sgrad)
dignitär värdighetsman; värdighetsbärare
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
