Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - variegering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var-vel
variegering/g/ missfärgning; fläckighet;
skäckig-het
variera (om)växla; skifta
varierande v. växlande; skiftande; skiftningsrik
varieté -n, pl. varietéer blandad underhållning av
lättare slag (vissång, muntra
teateruppträdanden, cirkustrick osv)
varietet artförändring; avart
variolae L (med.) (smitt)koppor
varjag /-a:g/ (hist.) nordbo i österled
varkimna sig förbarma sig; tycka synd om ngn
varna har blivit smittat av E warn ’varsko;
(förut)spå’. Bedömare för en fortsatt lång
hård kamp både på slagfältet i Vietnam och vid
förhandlingsbordet. Rättehgen varnar man
för ngt handlingssätt som är farligt, men man
varskor om ngt som kommer att hända, vare
sig det blir till ogagn 1. ej. Jfr förvarna
varnagel varning; varnande exempel
-varo, se under unicitet
1. varp ränning (i väv)
2. varp -et notvarp; 1. notdragning. 2. ställe där
man brukar dra not
3. varp -et avskräde vid malmutvinning
1. varpa s. varpkrona; kring en vridaxel röriig
spjälställning för varpning (ränning: se 4.
varpa)
2. varpa s. 1. kastskiva (urspr. alltid av sten). 2.
varpakastning; varpaspel
3. varpa s. rad av (strömmings)skötar
4. varpa v. ränna: linda 1. spola upp
(varptrådar)
5. varpa v. dra (hala, förflytta) med lina 1.
vindspel
varpgarn garn spunnet av långa fibrer och
hårdtvinnat
varphög, se 3. varp
vartecken 1. varsel; förebud. 2. sinnebild;
symbol
varulv mska i vargskepnad
varv-et kan betyda ’skikt’. Arbetarklassen,
särs k. dess övre ~ (E.H. Thörnberg)
varvtals adv. skiktvis; i skikt
vasaU (hist.) läntagare
vase, pl. vasar 1. kärve. 2. gran 1. d. som man
lägger ut på grunt vatten för att locka lekfisk.
3. vasaorden (som utmärkelse)
vaselin-et smörjmedel och salva som görs av
rester från petroleumdestillation
vasomotoriska nerver utvidgar och drar ihop
blodkärlen
vassögd a. med vass blick
vaterstag-et (naut.) stödlina som förbinder
bogsprötet med fören under relingen;
bogs-prötstag
vattendanad (bergart) neptunisk
vattenmelon (frukten av) Citrullus vulgaris (med
Ijusrött fruktkött)
vattrad 1. (om öppet vatten:) krusad. vågor
(Bellman). 2. (om tyg:) moarerad; med
skimrande (vågigt 1. flammigt) mönster. 3. (om en
klinga:) damaskerad
veckremsa plissé
veckända, se weekend
vederdeloman, pl. -män motpart (i rättstvist);
motståndare
vederdöpare (hist.) anabaptist
vederfås 1. kvickna till; återfå medvetandet. 2.
repa sig; tillfriskna
vederlag -et ersättning; motprestation
vederlike jämlike
vedermäle -t tecken; bevis
vedernamn öknamn
vederpart motpart
vedersakare motståndare
vedertagen allmänt antagen; traditionell
vedervilja s. motvilja
vedettbåt (naut.) örlogsfartyg för minering,
bevakning osv
vedisk a. veda-; som rör veda-böckerna, brahma-
religionens heliga skrifter
vedämne -t lignin
vegamössa ett slags skärmmössa med hög
styvkant och låg platt kull(e)
vegetabilier pl. växtalster; födoämnen osv ur
växtriket
vegetabilisk a.
växt-vegetarian /a:/ växtätare
vegetarisk a. växt-; ur växtriket
vegetation växtlighet (växterna)
vehikel /vehikkel/, vehiklet (SAOL vehikeln) 1.
befordringsmedel; bärare (:bildligt). Förr var
svenskan den högre skolbildningens ~ i
Finland. 2. (med.) utspädningsämne för
läkemedel
veitsdans T- lil danssjuka
1. velar s. (sprv) bakre gomljud
2. velar a. (sprv) bildad med tungan mot bakre
delen av gommen
1. vele -n veHg karl
2. vele -n charpirulle; hopvecklad gasremsa, som
man lägger i ett sår för att förhindra att
sekretet stängs in
velin, se veläng
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
