Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bland sjuka och fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är dock icke alla hjon som kunna arbeta. Det är till och
med nära hälften som äro sängliggande sjuka eller af annan anledning
oförmögna till arbete. Högsta antalet af å inrättningen under 1888
samtidigt intagna hjon utgjorde 1310 och det lägsta 1008 (men hela
antalet af kvarvarande från år 1887 och inkomna under 1888 voro
nära 2500) samt i medeltal dagligen 1150, och bland dem ha dagligen
i medeltal 555 eller 48 procent varit sjuka eller för öfrigt oförmögna
till arbete.
Man finner naturligtvis olika sjukdomar, men bröstlidanden tyckas
vara mest representerade i dessa sjuksalar. Bland öfriga sjuka
fans för kort tid sedan en flicka på 25 år hvilken hade ett utseende
af att vara endast 7 år, en stackars dvärg och därtill idiot. De
mest underliga varelser påträffas för öfrigt bland de sjuka, och här
kan rikhaltig erfarenhet samlas af den som vill studera det mänskliga
eländets olika former.
Sjuksalarne, som innehålla 25 sängar i hvarje, mottaga äfven
andra än egentliga försörjningshjon. De hållas ganska snygga. Sängarne
äro af järn med halmmadrasser och rena lakan, och skötseln tycks
vara god, ehuru sköterskornas antal ej är så stort. Ingen af dem
tillhör något diakonisshem eller annan religiös anstalt. Läkare är d:r
H. Strandberg med en biträdande.
I åtskilliga salar som ej tillhöra sjukafdelningen finner man
likväl arbetsodugliga personer, i synnerhet gamla kvinnor som lida af
ålderdomssvaghet och som af den orsaken äro sängliggande. Sängarne
inom denna afdelning äro till en del af trä. I några rum stå sängarne
ofvanpå hvarandra enligt gammalt, obehagligt fattighus- och
kasernbruk, nu alt mera utdömdt.
Då den gamla militärförsörjningsinrättningen nu mera upphört,
intagas militärhjon äfven å inrättningen och utgjorde 107 vid början af år
1889. Alla hjonen erhålla sin föda i inrättningen, och maten är enligt
hvad man vid besök i det renliga och ordentligt hållna köket kan
öfvertyga sig, välsmakande och närande samt tyckes vara fullt
tillräcklig. Den förtäres af de friska i en gemensam, rymlig matsal.
Det är en, ingalunda obetydlig afdelning af denna försörjningsinrättning
som man icke väntar att träffa på här och som väl egentligen
icke borde här finnas, nämligen en dårhusafdelning. Denna
befinner sig i en särskild byggning och har sin egen bevakning och
skötsel. På nedra botten äro de två dagrummen, ett för män och
ett för kvinnor, där de icke alt för våldsamma dårarne uppehålla sig
under dagarne. Man träffar där vansinnet under många olika
former. Vid dörren till det ena dagrummet satt vid ett af våra
besök en storväxt ung kvinna, mörklagd och zigenaraktig, som log
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
