Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kupéfönstret oeli uppfångat stenkolsrök ocli
(lamm, sågo ut som mnrinuer och måste
gnuggas med väl intvålade svampar lör att
bli menniskor igen.
r. Pappa gick ut i hemlighetsfulla afsigter
och kom ’ liein med en sidenkliidning åt
mamma, ett par silkesvantar åt Angelika,
livar sin prydliga crnvattc åt. Casse ocli Masse,
samt eu parasoll åt lilla Eufrosyne. Något
måste man ha till minne irån
silkesmaskar-nes hemland.
Sedan bar der. vidare, cn natt ocli en dag,
innan man stannade i Genua. Pappa tog plats
i en rökkupé och det öfriga sällskapet gick
och giilhle för fruntimmer allesamman.
Dagen blef lång. Mamma sof Casse oCh
Masse retade hvarandra i briSt på
angenämare sysselsättning. Angelika delade sitt.
intresse mellan »Arfvingen till Redclyffe" och
dagbokens förtroenden. Eufrosyne gnullde
idkeligen sitt »livad skall jag göra", tills ett
lindebarn, fabriceradt af m mmas shawl, eu
näsduk och en af bröderues paltåer, tog
hennes moderliga pligter i anspråk. Man
stannade i Genua kl. 7 på e. m. Rätt nu kom
väl pappa att afhemta sina skatter, som
otåliga triiugdes i kupédörren. Minuterna gingo,
men ingen pappa syntes till. Stor förfäran.
Mamma sade med sitt mest vinnande leende
till en tjensteman på perrongen: soyez bien
c cherchez mon homme qni . . . qui —
Men så tappade hon bort sig ocli mannen
skakade på hufvudet till tecken att han ej
förstått ett ord. Angelika försökte med sin
mest korrekta skol franska, men menniskorna
här voro icke bättre än våra jernvägsbärare
derhemma. de förstodo ej ett ord franska.
Ilvad skulle man göra? Casse föreslog att
han skulle gå att uppsöka pappa, men
mamma grep honom förskräckt i armen,
rädd att bli af med en till. Masse gret och
Angelika, som fann verkligheten nästan lika
romantisk som „Arfvingen“, gick i underliga
förhoppningar att den danske riddaren ännu
en gång skulle uppenbara sig som en
räddande engel.
Då ingen förstod dem och de förstodo in
gen, gingo de iu i väntsalen med sitt pick
ocli pack och satte sig der i, svårmodiga
grubblerier öfver pappas oförklarliga
försvinnande.
Lät oss nu se livad det hlifvit af familjens
hiifvud, som ldifvit in i en rökkupé för att
i ro få röka en cigarr ocli läsa sin Figaro.
Der satt ingen annan för tillfället. Rappa
iliuuuelstjeiua känd c sitt hjerlti mer än fem
lispund lättare, när Iniu såg sig ensam med
sin tidning och siu cigarr, lian njöt, af begge,
njöt ocli njöt •— tills lian halfslumrade. En
konduktör gick genom kupén, siigamle något
som lian icke uppfattade. Puppa smålog
vänligt i drömmen oeli sade pä må få: eli
hieng! Derefter somnade han ordentligt, ty
det blef med ens så slilla oeli IjuHigt och
tyst omkring honom.
Så gick eu timme ungefär, när han af en
händelse vaknade. Undrande öfver att solen
ej gått npp, trc.fviide han sig fram i
mörkret, och kom plötsligt ihåg, att lian satt i
en jemvugskupé. Han fick upp dörren:
der-nte var lika mörkt. Övar i alla tider var
han? Och tåget stod ju slilla! Han begrep
ingenting. Slutligen drog han eld på on
sticka, lyste .omkring sig ocli faun till siu
förfäran, att han jemtg många andra
vagnar och maskiner Var instängd i ett, stort,
mörkt lider. 11 ans första tanke var liaus
arma, öfvcrgiliia familj. Ilans andra eu
brinnande önskan att komma ur sitt fängelse.
I lan bultade, stampade, ropade. Han skrek,
som han ej skrikit sedan lian var pojke.
Ändtligen tycktes någon höra honom. En
nyckel vreds om, dörren gick upp och ut
störtade vår patron, lialft ihjälskriken, med
skråmiga händer ocli halsduksroscttcn i
nacken. Han förklarade så godt han kunde
sin olyckliga belägenhet ocli måste smälta,
att karlame skrattade ohejdadt. Af deras
brutna frauska förstod lian, att deu vagn,
der lian suttit, kopplats lös från dc andra
och att, tåget rest af med lians fruntimmer
till Genua. Först efter en lialf timme gick
ett annat tåg. Han följde med detta, fann
de sina i sista stadiet af lörtviflan och glömde
dagens mödor vid en kopp godt tlié i
Genuas förnämsta hotell.
Emellertid hade äfveutyret ingifvit hela
familjen en sådan skräck, att man beslöt
att genast dagen derpå resa vidare. Mellan
Genua och Risa förekom deu ena
järnvägstunneln efter den andra, tills Casse begynte
räkna på fingrarna. Men när hans tio
fiu-grnr ej räckte till, togs Masses till hjelp
och när äfven do togo slut, måste Angelika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
