Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XT» 2, * • *>:• Lördagen d en 4 Ap ril §— . 118®.
’ -7"............ —––––––––– ~ ’ 3»
Från Sländans vingar.
— God dag, trollsliinda! 1
— God dag, Mari!
— Du ser trött ut i dag. Dina vingar äro
våta af snö. Hvarifrån kominer du ?
— Från Utsjoki.
— Från Utsjoki ? Låt mig söka på kartan.
Det är rysligt långt borta, nära Ishafvets
kust. Nå, då undrar jag ieke att du ej
orkar dansa polka i dag. Hvad i all verldeu
gjorde du deruppe i Lappland? Der kunna
ju inga menniskor lefva.
— Åltjo, sade sländau och gned sina
st.yf-nnde ben mot hvarandra för att värma dem.
— Der bo menniskor oeh djur oeh lycklige
barn . . .
— Ack ja, Lapparne 1 | Dem glömde jag.
Har du berättat sagor för Lappbarnen?
— Nej, de talu lappska, de skulle icke
förstå mig. Men der finnas andra små och
stora vänner till mig. De ha bjudit mig
plats vid sin flammande brasa; de ha
berättat, för mig om Lappbarnens lif bland snö
och is, bland renar, vargar och björnar.
Längre fram skall jag i min tur berätta
derom för er.
— Och du talade med dem om baruen i
södra Finland?
— Ja. Jag medförde till dem en varm
fläkt fråu Medelhafvets stränder, ty tänk,
Mari, jag hade kort, förut varit, i Mentone
och helsat på finska barn.
— Nej verkligen, trollsliinda! Du är ju
vidtberest. Hvilket, tyckte du mera om,
Lappland eller Meilelhafvet?
Trollsländan betänkte sig: det var icke så
| lätt att strax besvara en sådan ’fråga.
| — Ja ser du, - sade hon slutligen, —
det var herrligt varmt, höga berg oeli gröna
dalar i det soliga Mentone. Der blommade
rosor och violer, bin, fjärlar och sländor
surrade med granna vingar och
Medelhafs-vägen berättade tusenåriga sagor. Jag hlef
genomstekt och hade öfverflöd på allt hvad
ett sotnniarkräk kunde önska sig. Och ändå,
Mari, ändå! Kanske förstår du mig, då
jag säger att trots sol, värme, blomdoft och
vågsvall kände mitt lilla sliindhjerta en
underlig längtan till höga norden Osynliga
trådar drogo mig hemåt mot vår fattiga nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
