Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en liten råtta ocli kvilken, dä man
berör eltbcstäindt ställe på dess kropp,
kilar åstad, skenbarligeu af sig sjelf som om
deu vore lefvande. Men snart stannar
råttan ocb vi må beröra henne på samma ställe
hur mycket som helst, hon går ändå icke
ur fläcken, förr äu det urverk som sätter
henne i rörelse hlifvit uppdraget igen. För
hvarje gåug vi vilja att hon skall springa,
måste vi på nytt draga upp detta urverk.
Helt annat är det med lefvaude djur. De
röra sig tidt ocb ofta och beböfva aldrig
„dragas upp", ty tle draga oupphörligt upp
sig sjelfva Ilvarje lefvaude varelses kropp
är såsom den mest invecklade maskin eller
urverk med alla slags fjedrar som
oupphörligt draga upp sig sjelfva, under det de drifva
verket.
Vi äro varma, mycket varma, äfven eu
kall vinterdag, om vi hafva sprungit hårdt
eller 0111 vi äro väl insvepta i tjocka kläder,
hvilka man vanligtvis föreställer sig hälla
kylan ute, men hvilka i sjelfva verket hålla
värmen inne. Den bädd i hvilken man
lägger sig om qvällen iir då vanligen kall, men
den är alltid varm då man lemnar deu 0111
morgonen. Menniskokroppen är såsom en
eld. Den värmer sig sjelf och allt som är
i dess närhet
Fåglarne äro också varma, så äfven
hundar, hästar och alla däggdjur. Men det fins
andra djur, såsom ödlor, ormar, grodor,
fiskar, sniglar, insekter och dylika, hvilka
icke kännas varma då man rör vid dem.
Noga taget äro de likväl alltid litet varma,
och stundom kunna flera af dem hlifva
ganska varma. Om vi t. ex. skulle sticka eu
thermometer i en bikupa, skulle vi finna, att
bieu verkligen utveckla ganska mycket värme.
Alla djur äro mer eller mindre varma och
vissa slag af dem, fåglar och däggdjur, äro
såsom nämndt, mycket varma. Men detta
endast så länge de äro lefvande Efter
döden hlifva de inom kort kalla. Då vi finna
eu fågel liggande i gräset alldeles stilla och
utan att röra sig 0111 han vidröres, känna vi
på honom för att förvissa oss om att lian
är död. Kännes han då alldeles kall, veta
vi att han varit död en tid. Är han
der-emot ännu varm, kunna vi säga att lian
nyss dött, ja, att han kanske icke är
riktigt död och möjligen kan återkallas till lifvet.
Vi äro således varma. Vi kunna röra oss
af egen drift. Vi kunna röra oss emedan
vi äro varma ocli vi äro varma för att kunna
röra oss. Hur är det möjligt?
Låt oss tänka på något som icke är ett
djur. men som ur varmt ocli rörer sig, men
endast då det är varmt, och som ur varmt,
för att kuuua röra sig. Jag menar ett
lokomotivs ångmaskin. Hvad är det som
kommer maskinen att röra sig? Jo, det
brinnande kolet eller veden, hvars värme
förvandlar vattnet i ångpannan till ånga oclt
genom denna sätter kolfven i rörelse, under
det att. på samma gång hela maskinen blir
varm. För att maskinen skall kunna utföra
ett visst arbete, tillryggaläggu ett visst
antal milj måste en viss myckenhet kol
brännas upp. För att hålla deu i verksamhet,
måste dess eldstad oupphörligt förses med
nytt bränsle; så länge den arbetar iir den
varm, men då dess bränsleförråd brunnit ulj
stannar den ocli blir kall, alldeles som ett
död t djur.
Just på samma sätt som ångmaskinen rör
sig äfven vår kropp och är varm derför att
en eld alltid brinner inom oss. Denua eld
behöfvei-, liksom maskinens, tid efter annan
nytt bränsle. Enda skilnaden är, att det
bränsle vi förbruka icke är kol eller ved,
utan föda. Det är födan som förbrinner i
vår kropp clier såsom beståndsdel af vår
kropp, ocli som sätter oss i stånd att röra
oss ocli hålla oss varma. Om vi försöka att
vara utan föda, hlifva vi kyliga, matta, svaga
och utan kraft att röra oss. O111 vi deremot
förtära lagom myckenhet af lämplig föda,
hlifva vi i stånd att erhålla det bästa
möjliga arbete af maskinen, vår kropp, ocli
sköta vi vår kropp riitt, kunna vi hålla oss
varma äfven den kallaste vinterdag, utan att
behöfva hjelp af annan eld.
Men ångmaskinens eld skulle slockna, om
den icke närdes med luft, på samma gång
som med bränsle. O111 vi instängdes i ett
lufttätt rum, skulle från det ögonblick vi
inträdde i rummet den beståndsdel af luften,
syret, af hvilken vi äro i beholj småningom
aftaga, allt efter som det förbrukades af oss.
Förbränningen af födan i vår kropp kan icke
ega rum utom med tillhjelp af syre, hvarför
deu äfven kallas syrsättning. ålen denna
syrsättning af vår kropps beståudsdelar skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
