Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
NYA TROLLSLÄNDAN.
N:o 11 !
konturerna af landets skapnad, då gladde
sig gossarne ännu mera, ty menniskan är uu
en gäng för alla hvad sjömannen kallar en
landkrabba, och är glad att efter en lång
färd på hafvet få känna fast mark under
sina fötter. Om de stora öar vi p:i våra
resor förbiseglade kunnen 1 läsa något i
edra geografier, i dag har jag ämnat
lie-rätta litet om en ö i Indiska Oceanen, som
endast synes såsom en liten prick på edra
kartor och heter S:t Paul.
En vacker söndag i April månad för Here
år sedan seglade vårt skepp mellan de båda
öarne Amsterdam och S:t Paul och ganska
nära den senares kust. Vädret var herrligt
och klart. En annan seglare
passerade äfven nära öarne, mellan hvilka
afståndet utgör 40 engelska mil. Båda öarne
hafva förmodligen uppstått genom vulkaniska
utbrott ur jordens innandöme och de bestå
af idel klippmassor, af samma arter som
återfinnas i jordens eldsprutande berg.
Amsterdam ön är obebodd och eger, utom en
tjock gräsart, ingen vextlighet. S:t Paul
deremot är bebodd och vi kunde på långt
afstånd se fiskarebåtarnes hvita eller
rödfärgade segel, hvilka rörde sig utmed öns
kust. — Bela dagen hade vi, innan vi fingo
öu i sigte, mött flytande torfvor och sjögräs
och vinden tillförde oss en behaglig
land-lukt ifrån öarne. Middagstid voro vi
ganska nära S:t Paul och seglade bela dagen
längs dess Östra kust. Ön är 820 fot hög
öfver hafsytan och består af ojemna
klippmassor af omvexlande mörk och ljus färg,
strändenia stupa brant uiot hafvet, hvilket
bryter sig i skummande bränningar mot
klipporna. Den är 2% engelsk mil lång och
l1/* mil bred. Af naturen är den ofruktbar,
men var en tid station för en afdelning af
ett hvalfiskfångarebolag, efter hvilken tid
en liten befolkning ännu qvarbor på ön.
I östra delen af ön finner man en ovanlig
naturmärkvärdighut, en fördjupning i
klippformationen, rund som en gryta, hvaruti
hafsvattuet liar fri ingång genom en sinal
kanal af 8 fots djup. Inne i kitteldalen är
vattnets djup 29 fot.. Den lilla iusjön har
tre fjerdedels sjömil i vidd och stränderna
rundtom den äro mycket branta samt ända
till 800 fot höga. Vid norra sidan af
insjön är vattnet vid stranden kokhett, hvarest
befolkningen kan koka sin fisk utan eld och
gryta. Vid flodtiden, då hafvets vatten
flödar in uti kitteldalens sjö, afkyles hettan,
men så snart ebhtiden infaller bringas det
åter i kokning. Omkring en båtlängd från
stranden är dock vattnets temperatur icke
högre än luftens och om thermometeru
sänkes ned till bottnen på 58 faniuars djup, är
vattnet 15 grader svalare. — Vid
stränderna af kitteldalen äro inbyggarene bosatta och
hafva med mycken möda bygt terrasser i
klippsluttningarne, ditsläpat jord, samt
anlagt trädgårdar der de odla grönsaker,
frukter, hvete, majs m. m. Dessutom
lifnära de sig uied fiske och utbyta grönsaker
samt insaltad fisk mot andra
förnödenhets-artiklar med innevånarne på ön Réunion.
Ön lider brist på friskt vatten och ved.
Vatten måste efter regn samlas i
bergsskref-vorna eller hemtas från Amsterdam, hvilken
genom sin höjd, 2,800 fot, afsöudrar en
myckenhet regnvatten i bergens
fördjupningar. Såsom bränsle använder man sjögräs,
hvilket torkas i solen och derefter begagnas
i stället för ved. Naturen har genom den
vulkaniska insjön sörjt för afhjelpande af
vedbehofvet, då inbyggarene, större delen af
dygnet, ha sin gryta i full kokuing, der
ägg, potäter och fisk behändigt kan
anrättas. Men fisksåsen! Den blir åtminstone
tillräcklig, då vi påminna oss att grytan är
trefjerdedels mil vid.
Vi kunde tydligen urskilja den
märkvärdiga dalen, vid hvilkens ingång ett
klippstycke, rundt soui en sockertopp, stod
liksom lösryckt ifrån den öfriga
sammanhängande fasta klippmassan. Dalen liknade,
såsom vi på afstånd sågo den, en
rundsvarf-vad jättegryta och bar tydliga bevis af sitt
vulkaniska ursprung.
Besökande på ön omtala att der icke
finnes någou annan inhemsk växt än gräs och
en sort vild selleri. Alla cle växter som
pryda iuuevånarenes täcka trädgårdar äro
uppdragna geuoni menniskohand. Någon
djurverld fanns lika litet ursprungligen på
ön. Får, getter, svin, kattor och möss,
hvilka nu vildt svärma kring på ön äro äfven
ditflyttade ifrån andra länder. Innevånarne
skjuta dem vid behof eller fånga dem uied
snaror. Oxar, tama svin, höns och kani-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
