Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 20
ILLüSTRERAii BARNTIDNING.
123
förbi, fyllande luften ined hesa hölanden af
förfäran och raseri.
Men huru snabb deras flykt än var. var
dock elden snabbare, och lågornas
knastrande och dån kommo allt närmare och
närmare, tills det slutligen föreföll dem, som vore
branden dem alldeles i hälarne. Frank
Sedgwicks häst började visa tecken till
trötthet, och de förlorade männen beto
krampaktigt ihop tänderna af förtviflan.
Men just som allt hopp tycktes ute,
öppnade sig framför dem en af dessa stora
klyftor, som äro så vanliga i de vestra
prä-rièrna, bakom hvilken en ödemark sträckte
sig, der elden ej kunde finna någon näring,
äfven om den skulle fortplanta sig öfver
svalget genom kringflygande gnistor.
Det var ett förfärligt hopp, men med
säker död alldeles bakom den, fans intet rum
för tvekan. Den ene efter den andre
lyckades komma öfver klyftan, indianen först, men
Sedgwicks utmattade häst suafvade i samma
ögonblick den nådde motsatta sidan, och Tom
Melton fick knappt tid att fatta Frank med
sina starka bänder och bokstafligen slita
honom ur sadeln, förrän den stackars hästen
hjelplös föll utför bråddjupet med ett gällt
skri.
„Det var nätt och jemt vi kommo undan,
gossar", sade Dick Harrison och drog ett
långt andetag. „Miy narrar ni inte ut på
prärien igen under den varma årstiden, det
säger jag er!"
„Inte mig heller", ropade Tom Melton
vändande bort. sitt svedda ansigte, då
lågorna, sträckande sig längs klyftans brädd,
med vildt dån sköto ut långa eldtungor mot
dem tvärs öfver svalget.
„lnte mig heller", instämde Sedgwick, och
alla tre höllo sitt ord.
Agdas sommarnöje.
i Upptecknadt af henne sjelf.)
Amanda Kerfstedt.
i Forts, från n:o 15
fag hade mycket göra hela första dagen
att se efter alla mina saker, både de
som växa. och de som jag hade qvar sedan
förra året. Jag har ett eget litet kök med
en rigtig spisel. Det ligger utanför Arvids
rum i öfra våningen. Der måste jag först
städa alla grytor och pannor på hyllorna,
diska porslinet och sopa golfvet. Sedan har
jag ett eget äppleträd, en krusbärsbuske och
några jordgubbsplantor, som jag måste
vattna. Men andra dagen visste jag inte alls
hvad jag skulle ta mig till. Jag frågade
mamma flera gånger hvad jag skulle göra,
och slutligen sade mamma att jag kunde
lägga upp strumporna som jag skall sticka
till julklapp åt pappa och sitta stilla en
stund och arbeta. Men det var då
verkligen det tråkigaste mamma kunde ha hittat
på. Jag lade nog upp (lent och stickade
några hvarf på kragen, men det var
förfärligt. Att sticka ullstrumpor om sommaren!
Jag blef så bet inuti händerna, så jag
kastade snart undan stickningen och sprang
ner till murarens och lånade hem deras lilla
kattunge. Jag bar hem den i eu korg, och
när jag gläntade på locket och visade den
för mamma så skrattade hon bara, och då
blef jag så glad, för jag var allt. litet ängslig
att hon inte skulle tycka om det. 01 hvad
han var söt. Jag lekte att ban var en
resande herre, och när vi sprungit och
hoppat oss trötta hela eftermiddagen, så
somnade vi båda två på sängkammar soffan.
Man blir rysligt sömnig af att. sköta små
kattor. När vi vaknade fångade jag
tjugusju flugor och gaf honom. Mamma tyckte
att jag var så skicklig att fånga flugor så
att jag fick gå upp på Arvids rum på
qvällen och fånga alla som funnos der, och döda
alla myggorna på fönstret. Han tycker inte
om när de väcka honom om morgnarne.
När jag frågade hvarför Arvid skull sofva
så länge, så svarade mamma: — Det är för
sitt ban är magister. — Det kunde jag inte
alls förstå.
En afton när vi skulle gå ned till
ångbåten, och jag närapå hade börjat tycka att
landet inte var så roligt som jag tänkte på
vintern, så fick jag höra någon ropa från
ett fönster: — God dag Agda! — När jag
tittade upp, får jag se Lisa Malm ocli
Sigrid Palmén stå der och nicka och skratta
åt mig. Åh, hvad jag blef glad. De äro
här med sina mammor och bada. Lisa har
varit här ett år förut och Sigrid är luiu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
