Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
nya thollsj.ändan.
N:o 2
flickorna i mrs Mitchells pension, vid
frukosten nyårsmorgonen. — Jag hatar löften
emedan de äro så lätta att bryta.
Då likna de icke denna pastej, – sade
Maud Manning, som stretade med att skära
sin köttpastej.
— Jag skulle gerna besluta att stiga upp
klockan fem hvarje morgon, — sade Alice
Woodson, — men Sofia kommer alltid in
så sent för att elda.
— Jag har beslutit att försona mig med
mitt öde så länge jag är här, — förklarade
Maud. — Jag skall bli fri 1 Juni, så det
är endast, fem månader qvar af
risgrynsvälling och tennskedar.
— Och hvad ämnar du göra när du
lemnar skolan? — frågade Alice.
— Allra först skall jag bränna upp mina
lexböeker, — svarade Maud. — Jag skall
sofva till klockan tio och gå på alla
bjudningar och baler jag hör af. Jag har nu
blifvit pinad i detta träldomens hus så länge,
att, ni kunna vara säkra om att jag skall
taga skadan igen så snart jag kan . .. Jag
hoppas miss Simpkins icke lyssnar på oss.
Det är fröjdedagar för henne, när hon har
något all inberätta för mrs Mitchell.
— Nej, hon hör på hvad de säga vid mrs
Mitchells och monsieur Dubois, bord, — sade
Nora, sneglande i den riktning der
lärarinnan satt. Deras bord kallades „det
engelska bordet," i motsats till det större
„fran-ska bordet," der ingen tilläts att tala annat
än franska.
— Ilon förstår icke ett ord Iranska, —
anmärkte Maud, — men hon dyrkar sjelfva
ljudet af monsieur Dubois’ röst. Jag tycker
det iir skam . . . Aj, vet ni flickor, i dag
få vi bestämdt plumpudding till middagen.
Jag önskar vi finge.
— Nu bröt du ditt löfte, — sade Alice.
— Du sade att du skulle vara nöjd med din
lott och icke begära något mer.
— Åh, (lu håller då alltid utkik på folks
svagheter, — sade Maud — Jag besluter
nu någonting nytt: jag skall aldrig öppna
min mun i din närvaro. Det, är mitt andra
löfte på Nyårsdagen.
Och Maud var tyst, ända tills frukosten
var öfver. Då uppsteg hon och vinkade ät
Nora att följa sig till hennes rum.
— Vet du, - sade hon hviskande, då de
voro allena, — jag har hela morgonen
velat förgås af längtan att, tala om något för
dig. Men du måste först lofva mig att icke
med ett andedrag förråda det för någon
menniska. Om den der Alice Woodson skulle
få reda derpå, skulle hon strax pladdra om
det för hela huset, och jag hade att packa
min koffert
Hvad menar du? — utbrast Nora
förvånad. — Har du gjort något värre än
vanligt.
— Nej. Men jag ämnar företaga mig
någonting, som skull förvåna dig, nemligen om
du kommer med. Om du vore en
skenhelig slabbrande varelse, som den der Alice
Woodson, och de flesta andra, skulle jag ej
säga ett ord ål dig, men bela skolan vet, att,
du är den mest sjelfständiga och
godbjèr-tade flicka i verlden och när du beslutit att
göra något, så gör du det. hvad som än må
hända. Nåväl, hör nu på. Mins du
flickorna Rogers, som voro här sista (ermiuen
såsom halfpensionärer?
— Ja. De blefvo borta belt plötsligt och
vi misstänkte at t en af dem blifvit relegerad.
Men — —
— Ja, ja, jag vet alltsamman. Du vet
ju hvar de bo?
Jag tror det. I det stora huset med
två verandor åt. gatan, bakom Stora torget.
— .lust der. Hör nu på. De skola ha
en dans i qväll och jag ämnar gå dit, och
du med, om du bara har kurage i kroppen
Ja, stirra nu på mig, men afbryt mig icke,
utan hör huru Gus Avery och jag hafva
planerat saken. För det första måste jag kläda
mig i ditt rum, ty den förargliga Alice skulle
annars sqvallra om allting, och vi bo ju
tillsammans. Jag skall säga att jag vill ligga
hos dig nu så länge Käte Harris är hemrest.
Hörande röster utanför dörren, skyndade
Maud att anförtro Nora resten af planen i
en brådskande hviskning. För att göra
Nora rättvisa måste det tillstås, att det
fordrades hennes kamrats hela
övertalningsförmåga för att få henne att samtycka, ehuru
hon älskade alla slags upptåg och var
mycket förtjust i dans.
På eftermiddagen förkunnade Maud, att
bon ämnade sofva inne bos Nora i natt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
