- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Femte Årgången 1889 /
28

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

nya tltollsländan.

N:o 4

Klipp klapp! Konduktören sinälde i
kupédörren och begärde våra biljetter. Vi voro
i Liverpool.

Dimma och dunst i Liverpool, liksom i
Hull. Här, liksom der, voro de långa
raderna af ljusbruna tegelhus nedsvärtade af
stenkolsrök och de präktiga kyrkorna,
pa-latserna, hotellen voro sotiga, som riktiga
sotarmurrar. I IIull hade vi haft deri
vänliga kaptenen, som tolkade för oss och
bestyrt om våra saker; här fingo vi taga oss
fram på egen hand. Jag vet icke huru vi

smörja, som skulle föreställa thé, ehuru jag
tyckte det smakade som ett uppkok på
gamla finska badqvastar.

Umbria var ganska hygglig under natten.
Hon slängde endast obetydligt och runkade
då och då på sig, som en gammal
ledbruten gungstol. Derför kunde vi ovanligt
matfriska gå in till frukosten.

Forts.

egentligen kommo tillrätta, det var ett
underverk, att vi kunde göra oss förstådda
och att vi ej af misstag blefvo förda till ett
skepp, som var destineradt till Polynesien,
Kamtschatka eller Peking. En liten,
gungande ångbåt förde oss till Umbria. Hu,
så Atlanten såg hemsk ut i mörkret!
Ombord var emellertid mycket trefligt, ljust
och varmt. Det var skönt att komma in i
hytten, der det elektriska ljuset belyste två
små, snygga, hvita sängplatser. Mamma
gick in till qvällsvarden i den stora
matsalen, men jag var gräsligt sömnig och kröp
till kojs, efter att ha druckit en svartbrun

Peppartrut.

et var en gång en gammal fru, som
hade en katt och en liten flicka.
Katten hette Måns, och flickan hette Lisa. Men
frun kallade Lisa „Peppartruta, för det
bon i bland brukade narras och för det frun
afskydde osanning lika mycket som hon
afskydde peppar.

En dag var frun utgången, och Måns och
Lisa fingo sköta sig sjelfva. De lekte och
rasade med hvarandra derinne i kammaren,
der solen baddade, och flugorna surrade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1889/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free