Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
nya tiioli.sländan.
N:o 16
— Trät! — inföll tant Dika raskt, — han
åt för mycket af kålsoppan till middagen,
af det brukar humöret bli knarrigt. När jag
i min ungdom någongång fick det infallet
att bli sentimental, gaf mamma mig en
duktig portion rabarber, och det stälde allt på
rätt igen.
Lilla Michael Stubb, Fritz Amatus’
bola-gist, gjorde minst aflär af sig i hela bolaget.
Ilan visade inga särskilda anlag hvarken för
läsning eller ätuing; ban var kanske litet
slägt med Sven Dufva å hufvudets vägnar,
men anspråkslös och godsint var han som få
Lampan var tänd i matsalen, och
sidensvansarna begynte troppa in efter afslutad
Iexläsning. De voro så gerna i tant Dikas
närhet, hon hade alltid några helsosamma
korn att kasta åt dem.
Effi påstod, att tant Dika smakade som
rönnbärssylt, så bask för dem, som ej
förstodo sig på henne, så söt och välkryddad
för dem som smakade henne oftare.
1 qväll var det Kasse, som först slog sig
ned vid matbordet. Han höll något bakom
ryggen och försökte sätta sig så, att tanterna
ej skulle se hvad ban förehade. Men tant
Dikas skarpa blick hade genast upptäckt
hemligheten: en hällos strumpa.
— Nå, master Kasimir, hvad har du till
handarbete i qväll? — sporde hon med en
obarmhertig blinkning och sköt lingonfatet
åt sidan för att bättre se.
Kasse ryckte fram med strumpan och en
ynklig min. — Det här fick jag på utfärden
i går, — sade ban och suckade.
— Bevare, du kan ju trä’ hufvudet
genom en sådan kanonglugg. Låt mig se 1 Det
här kan inte stoppas, du måste sticka in en
en ny häl.
— Kan jag fästa dit den med knappnålar?
— frågade Kasse lättad.
Ja, om du vill. Jag råder dig
emellertid att använda strumpsockor i stället för
knappnålar. Vänta, skall jag låua dig mina
— Stackars Kasse, — inföll tant Dea från
gungstolen, — hvad du måtte blifvit våt om
fötterna.
Tant Dika smålog. — Det bar ej regnat
på en vecka, kära Dea.
Medan taut Dika gick ut efter stickor,
troppade de andra sidensvansarna in, med
undantag af Spirca. När Massc fick se lingon-
krukan på bordet, tog ban ett skutt af
hänryckning, hvilket föranledde Mabelle att
sakta morra i sömnen.
— Lingon! Bössor och pistoler, vattlingonI
Och hans långa fingrar döko ifrigt ned i
krukan.
— Massc 1 varnade syster Effi.
— Du kan få kolik, — sade tant Den
och betraktade orolig Masses mumsande
mun.
— Tillfället gör tjufven, — ursäktade sig
Masse. — Hvarför ha ni ej lock på krukan ?
Bästa tant Dea, låna oss .Mabelle till lock,
annars äter jag upp alltsammans.
Tant Dea blickade förebrående på Masse.
— Min snälla Max, inte kan du vilja det på
allvar? Mabelle är så sjuk . . .
— Jag tror att lingonnios vore bra för
hans tass, — gäckades Masse, utan att bry
sig om Effis blinkningar. — Jag har haft
lingonplåster på en sjuk tå, ocli deu blef bra.
— Fikonplåster, menar du, — inföll Kasse
torrt.
1 detsamma kom taut Dika tillbaka. Hon
tog haml om Kasses strumpa, medan han
stod lutad öfver henne för att lära sig den
svåra kousten att sticka in en ny häl.
— Men hvar är Spirea? — sade taut Dika
och såg sig om. — Har hon lexor?
— Nej, hou sitter allena i vårt rum, —
svarade Camilla. — Hon iir ledsen öfver
något.
— Ack kanske hou är sjuk, — utbrast
tant Dea med en innerlig suck och glömde
för detta nya bekymmer hotelsen med
lingonplåstret.
Tant Dika uppsteg. — Jag skall se åt,
— sade hon och gick in till Spirea.
Hon fann henne sittande vid bordet med
hufvudet stödt mot handen och ett oroligt
uttryck i sina klara ögon.
— Hvad fattas dig, mitt barn. Är du
sjuk? — Tant Dikas hand for smekande
öfver hennes hår.
— Nej, alls icke, älskade taut. Bara
litet skrämd och förstämd . . .
— Skrämd? För hvad? Kan du säga mig
det?
— Ack jo, men jag bar ej ännu velat
tala om det för de andra. Jag har blifvit
förföljd . . .
Tant Dikas ögon sköto eu blixt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
