Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 23 illustrerad barntidning. 179
Något vidare kan jag för tillfallet, ej göra
för er, — tiltnde han, — men det iir troligt,
att ni kan få utföra ritningar på kontoret
mot en viss betalning i timmen, så snart
jag ser hvad ni kan.
Jag lliig hein genom gatorna, ryckte upp
dörren till vårt rum och föll ma:nina oin
halsen.
— Lyckan har kommit, mamma! Ilon
kommer riktigt, tned vagn och parhästar.
Ännu samma dag gick jag till mr
(’linning och underrättade honom om mina
förändrade utsigter, men erbjöd mig att
qvar-stanna som hans biträde tills han fått. ett
nytt. Jag kände i denna stund djupt hur
tacksam jag var mot det hårda simpla
arbete, hvarigenom jag dock varit ståndsatt att
förtjena mitt bröd.
Ah det behöfs inte, mister Charlie, —
sade gubben, nickande på hufvudet. — Jag
tänkte aldrig att jag skulle få behålla er
länge. Såg nog att ni ville flyga högre.
Lycka till!
— Det var ändå stekta sparfvar, Charlie,
— sade Käte skälmaktigt, då vi 0111 qvällen
sutto vid thébordet och talade om vår
framtid. — Och feta, välfödda sparfvar till på
köpet, du lyckans skötebarn!
Det iir två och ett halft år sedan denna
afton. Min lärotid i institutet gick underbart
fort under studier och arbete. Direktorn
fortfor att vara min trofasta beskyddare och
förmedlade arbete åt mig, såväl privat, som
på kontoret. Ett halft år efter mitt inträde
i institutet, lemnade Käte sin
tjeuarinne-jdats och fick, genom direktorns bemedling
tjenst som underskrifvare på en bank, der
hon qvarstnnnnt tills ini. Men nu skall hon
åtfölja oss och åtminstone för en tid lemna
sitt fädernesland.
Våra koffertar stå packade och i min
plånbok ligga tre biljetter, icke på „Umbriau,
som gjorde haveri för tre år sedan, men på
Servin, som iir en stor, präktig, snabbgående
ångbåt. Det är underligt att. tänka på den
långa resan och på att återse mitt land. Ja,
mitt land, ty Finland har trots allt, förblifvit
mitt fädernesland. Jag återvänder dit, icke
som jag en gång drömde, rik och ansedd,
— tvärtom som en fattig ung man med
ingenting annat än en ärlig vilja och två
arbetsföra händer. Men jag har mina betyg
från institutet, hvilka min faderlig|! vän
direktorn kallar lysande, och anbud på en
plats vid Karelska jernviigsbyggnnden. Käte
annonserar engelska timmar i Wiborg. Der
skola hon och mamma ho tills vidare och
mamma är mycket lycklig att återse sitt land.
Nu slår klockan 11. Sista qvällen i
Amerika. Farväl mitt adoptivland! Tack för hvad
du gifvit inig. Jag vill försöka att göra
dig heder när jag återvänder till mitt eget
land . . .
Här sluta Carl Rönnmans anteckningar.
GnO
Fem stadsbud.
(Med bild.)
Vår mamma tycker inte alls om hundar.
När hon ser en stor hund, säger hon: - Hu!
Kom inte nära mig! — Och när det kommer
en liten hund. siigcr hon: Usch, en
sådan knärackal Tacka vet jag stora hundar!
— I los oss fins bara en hund, en gammal
stackare, som öfverlefvat sin matmor, vår
mormor.
Han lieter Trésor, men kallas 2Vis«e, är
svartbrun till färgen, har ögon på skaft, som
alltid rinna, är klen till helsan och sur till
humöret. Trisse tycker endast om folk, som
sitta stilla på sina stolar, så att ban kan fä
sofva i fred derunder. Med barn och
synnerligast pojkar har ban intet fördrag; ban
går ur vägen för oss så långt ban kan och
svarar vresigt, när vi våga skämta med hans
krämpor och knyta en sehulette kring hans
ltit Is för hostan. En enda konst kan Trisse,
och det är att sitta för en sockerbit. Men
det gör ban också orubbligt lydigt.
Karl och jag ha således icke mycken fröjd
af vår egen hund, men lyckligtvis bor här
annat folk i huset, som ha roligare hundar.
Husvärden har en råtthund, som heter
Jtajip. Han rakar upp och ned i trapporna,
från källarn till vinden på jagt efter råttor.
Jiapp iir gråstripig, raggig, ful, alltid smutsig,
men alltid glad och lifvad för sin tjenst.
Vi kila ofta förbi hvarann i trapporna, men
ban har sällan tid att leka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
