Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 10 ILLUSTRERAD TIDNING KÖH UNGDOM OCH BAIIN. 61
Del rum der mamma och pappa låg,
gränsade till tamburen. Der stod nu en liten
strumpfotad skara färdig att börja sången.
Men just i detta vigtiga ögonblick fogade
olyckan att Maren måste nysa, först en, så
två, tre gånger. Det väckte en allmän
munterhet. Pojkarne läto t, o. in. ett förstulct
fnittrande undslippa sig och]straffades af
An-nitscha med en rynkning af hela ansigtet.
Walter kunde dock icke afhftlla sig från att
hviska till Hanna: — Maren nyser sju
gånger hvarje morgon, sä nog kommer det fyra
tag till I Ny munterhet och fnittringar. Alla
hade smittats af en sådan skrattlust, alt man
bara behöfde se på hvarandra sä höll det
på att brista lös.
Då hördes en hostning derinifrån sofruinmet.
Med ens blefvo alla allvarsamma, och
sången började. Hvad den lät förunderligt
vacker för mamma, der hon låg och lyssnade.
De barnsliga rösterna talade om en innerlig
kärlek och en orubbad lit till henne.
Hjertat vidgade sig och sväldc slutligen öfver i
klara tårar, som droppade ned pä kudden,
llär i kretsen af alla sina kära kände hon
hur rik hon var.
Då de välkända rösterna tystnat, bultade
en liten knytnäfve på morföräldrarnas dörr.
Stig in, stig in!
Och iu steg Hanna med pyscn pä armen
och blomkrukan mellan hans två knubbiga
händer. Det blef gratulationer, kyssar och
famnlag, och mormor gick omkring och var
rörd öfver denna enkla, okonstlade hyllning.
Det är endast älskande hjertan emellan
sådana små gåfvor, som en ros, uppdrifven i
ott soligt fönster, kunna gifvas och
emottagas. Endast för dem blir en bristfällig
barnasång så vacker. Endast för dem blir hvarje
liten handling betydelsefull och kär, som
fölen främmande vore en småsak. Det |r
kärleken som sluter hjertan samman och låter
dem njuta ett värmande hems stilla fröjder.
Det är hon soin utgör solsidan af lifvet.
Huth ....
Barnens första strån till stacken.
VjT\Ti må tro att jag Mol glad! Lördagen flen
jjiS 15:du Murs stod lilit| upprop lill eder om
hjelp lör 1’aul Joachims Hemmet i Trollslända»
och — lördagen don 22:dru Mars pil eft
oruiiddn-gen ringde det pil vår tamburklocka, och törst,
kom en liten flicka, Martha K. och genast derpå
en annan liten flicka. Mary T. hvardora ined ett
stort pakot, innehållande alla möjliga goda saker,
såsom lakan, förkläden, en liåso furull ocli annat
sådant. Måndagen den 24.de Mars kommo åter
flere små flickor — en med ett knyte kläder, och
ä, för att höra åt, hum gamla våra barn i
Hemmet iiro. De ville börja med en syförening, sade
do. Jag meddelade dem, att våra barn äro
mellan 2 och 7 år gamla.
Om några flor af eder önska arbeta något Jör
Hemmet, sä vore alldeles enkla ßküädeit, salnt
haml-, nää-, dam-, och lumpdukar mycket välkomna.
De 3 sistnämnda kunna göras af det välkända,
tunna, oblekta bomullatyget, som fås hos alla
„tygfruar1’ här i staden.
I går, torsdagen den 27:do Mars, kommo åter
3 små flickor, som ville hjelpa oss. De lofvad o
alla skaffa sig sparbössor. En Hicka, hemma frun
Fiskars — sade sig redan Ii a en ty. utom
kläder, vilja våra små i barnhemmet äfven ha mat,
vård och tak öfver hulvudefc, och allt detta lår
man, tyvärr, icke utan pengar.
Holst skulle jag dock se, all det som ni samla,
användes ondast till att IV" ott oaet hus ut våra
sina. Vi ha redan en byggmidsloud om nära 3,000
mark men det bchöls mera.
Vi bo nu på hyra. Jug eknllo gerna bjuda or
ut, att helsa på barnen i Hemmet — de äro så
glada, då någon kominor men vägen titi vårt
Hein är så svär Början är nog bra, mon den
sista biten, omkring 1 , verst. är nästan omöjlig
att gå eller lara på. Först en brant gyttjig backe
ned, så på en färjbro öfver en ü, så upplör en
annan ännu brantare backe och lilngs med ön
gyttjig, stenig väg ända fram.
Vi sågo stället i Juli; då tycktes nllt vara bra.
Men sedan dess hafva vi insett, att vi begått t ti,
misstag uti att liyra der, och önska derför, at| ju
förr dess hellre rätta detta misstag. Huru? fråga
ni; jo, genom att flytta i eget hus. Men detta lins
vilja vi bygga på denna sidan åu — ty nu mås to
vi’gå till och med efter dricksvatten öfver ån. då
vi oj ha brunn pil stället. Till ull lycka är
bonden, sotn eger stället, så vänlig, att hon låter sitt
folk hemta oss dricksvatten och mycket annnt, som
vi behöfva.
Samla nu flitigt, i edra sparbössor — så bjuder
jag or i Oktober någon ledig elteriniddag hit lill
Goorgsgatan 27 — då blir det, uppbörd — ork det
skall bli roligt att se, huru mycket vi fà ihop.
Tänk, så roligt, att. snart fà se do små hemlösa
bosatta i ott eget hein. det ni alla hjelpt till att
bygga! Det blir en rolig dug, du vi inviga detta
hem! Måtte det ske snart, önskar eder väti.
II. v. Miekwits.
Hemmets kassör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
