Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 fl IU.lJSTIlKIIAI) TIDNING FÖIt TJNflDOM ÖOH BAI|N. 69
kursen, fingo vi tränga ihop oss i Bäcklinds |
lilla rum på hotellet
Aiigeinal och jag fingo aldrig mera dansa
polkamazurka ,.med stöt."
k
Sländans nyheter.
||liitldAns Tolk har sin verld för sig, och i
1 den verlden är nu vår: det är den
vigtigaste ocli gladaste af alla nyheter nu, men
litet bör man ju stundom se sig omkring i
den stora verlden utom skolan och
barnkammaren.
— Der var i Tyskland en mäktig gam
mal herre, som hette furst Bismark. Han
kallades jjernkanslern11, emedan han ville
göra folken lyckliga med jern och, om det
behöfdes, med blod. Ett stort verk hade
lian uträttat, och det var att förena del
oeniga Tyskland till ett mäktigt rike: dit Ur
furst Bismarks ära för efterverlden. Men
|iir sitt lyckliga verk valde ban mycket olyck
liga medel, nemligen alt förtrainpa och
plundra andra folk, pil samma gäng ban
utarmade sitt eget folk med att uppställa siora
krigshärar. Derför var ban fruktad, men
älskad var ban icke. lian hade varit tre
tyske kejsares främste tjenare, och desse
kejsare frågade alltid furst Bismark: hur
skall jag ini regera? Då hände sig, alt den
tredje kejsaren uppsteg belt ung på thronen
och frågade, som lians far och farfar frågat:
hur skall jag ini regera? Så och så, ers
majestät, svarade furst liisiiiark på sitt gamla
vis. Kejsaren gjorde så, der blef allt mera
jern och väntades hvar dag mera blod. Men
detta tyckte den unge kejsaien slutligen gick
för långt,, ban ville regera sjelf ocli sade till
fursten: du vill så, men ini vill jag sä. —
Kanske är jag öfverflödig? frågade fursten.
Nil, ja, svarade kejsaren, det kominer an
på hunt du tager det, men nu äinuai] jag
sjelf regera! följden var, att furst Bismark
lick afsked och blef hertig och begåfvad med
stora rikedomar för sina förtjenster om
riket, Mycket folk skrek burra, när ban for
från Berlin. De tyckte ju, att ban var en
stor innu. som bela verlden fruktade. Men
ingen i Tyskland eller i bela verlden gret
af sorg öfver den hårde jeriikanslerns ovän-
tade fall. Hvem skulle sörja? Hans tid
hade varit en jernålder, när den, som har
makten, alltid har rätt; men så tycker ej
den rättvise Herren (»ini, som till sist ändå
iir den mäktigaste af alla. lin stor statsman
sade en gång: „man kan stöda sig på
bajonetterna. men man kan ej sätta sig på dem."
— Stanley har kommit från Afrika till
Europa, olycklig för alla kalaser, som
tillställas för honom, och alla de
tidningsskrif-vare, som pina ihjäl honom med frågor. —
Einin pascha iir frisk, har gått, i tyske
kejsarens tjenst och ämnar för hans räkning
återerüfra sin förra provins i eqvatorns
närhet. Der är en stor kapplöpning nu om
Afrika: de europeiska stormakterna, och
några små makter med dem, vilja alla lägga
beslag på sin bit af de svartes verldsdel.
Ilar hemma i Finland skiner vårsolen
i inånga nedslagna, bekymrade ögon, ty det,
sägs, att fm st Bismark spökar. Det måtte
nu vara rena vidskepelsen, då man ju i vår
tid ej gerna tror på spöken. Emellertid bar
vår kejsare sammankallat finska landtdagen
till januari i nästa år; då får man ej vara
spökrädd. Gud råder, och det finska folket
bar alltid varit kändt, fiir ett mycket
seglifvadt folk.
— Den som vill förtjena pengar på finska
frimärken, må taga vara på dem, medan de
ännu kunna fås Helst ville vi ju behålla
dem qvar på brefven, (»anda stämplade
kuvert från 184i»:talet och finska frimärken
från 1850:falet lära hu blifvit sålda för så
högt pris, att. Sländan icke törs tala om det.
v i) itu, ja, ban år verkligen här: den,
som ej tror det, må frå; a gröngräset,
sip-porna och slickelbiirsbuskarna, Påskdagen
sopade sjöarna rena, så att det sjöng i alla
röd lä t ta björkar och alla kissor på.
videbuskarna. Bollarna flyga i höga lyror. Små
fröknar blifva solbrända. Fåglarna qvittra
i alla toppar, det iir gratis konsert i
skogsbackarna. Hellre iin att plundra fågelbon,
skulle du se huru bevingade resande
små-triita om bäsla holkania. På Björkudden
annonseras nu 128 vftlkoiulitionerade
våningar att hyra för sommargäster, och ingen
fruktar för att de ej Idi bebodda
— Sländan satt i går på en skoltrappa
och såg eleverna troppa i.t mellan ldockäp
a och 4 pä eftermiddagen. Somliga voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
