Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 17-18
ILLUSTIiERAD TIDNING FÖ» UNGDOM OCH HAHN.
135
Sommarafton.
Det våren glödhet eftermiddag i början af
juni. Ella och Anni kommo just, ut ur
skolrummet. Anui gick förargad och drog i
ett urvuxet bommullslif, som hon hade på sig.
Det spände och gjorde hettan ännu svårare
att tåla än anuars.
— Hvar är mamma? sade bon retligt till
en af jungfrurna, som hon stötte på i
matsalen.
— Frun är ute på verandan.
Anni gick dit allt ännu vid dåligt lynne.
— Är det inte förskräckligt hett? Jagstår
rakt inte ut längre. Hvarför i all verlden ska’
vi alltid hålla på att läsa till femtonde juni,
när alla riktiga skolor sluta den sista maj?
Det iir bara tant Fannys idéer, men vi ska’
se att hon kommer att steka ihjäl oss bara
-af omsorg 0111 vårt framtida väl", som hon
brukar säga. Tycker du inte puppa, att jag
redan nu ser förläst ut?
— Nej, Gud ske lof, det gör du inte, —
sade pappa i det ban tog hennes runda,
rödblommiga ansigte mellan sina solbrända
bänder och pröfvande vände det mot sitt
— Jag kan inte tänka mig min tjocka, duktiga
flicka förläst. Och ban brast ut i ett
muntert skratt.
Men Anni kände sig missförstådd och
beredde sig att gå sin väg, dä modren
vänligt ropade henne tillbaka
— Kom hit, Aniiikan, så får du försöka det
här lifvet! Jag hoppas få det ändrat ännu i
qväll. Det behöfver bestämdt bara lyftas
litet på axlarna, och så skall kjolen ha ett
par veck, så blir det eu riktigt treflig
klädning.
Men Anni såg fortfarande murrig ut. Hon
var inte trakterad af att ärfva Elias gamla
klädningar. Det var bara utsläpta veck eller
intagna veck, ingenting som gjorts åt henne
från början. Derför stod hon också nu styf
som en pinuo och ökade modrens besvär
med pröfningen.
— Hvarför är du murrig Anni? Jag som
just liiukt ut mViiting sä roligt i qväll. Men
du lär inte bry dig 0111 det. Dessutom skola
alla som få vara med om det nöjet vara pä
godt humör Några surmulna flickor ta’ vi
iute med oss.
Annis ansigte klarnade betydligt.
— Hvad har du tänkt ut, mamma?
— Jo att vi alla skulle fara ut. på båt i
qväll. Mjöd och strufvor skola vi taga med
oss. Så lägga vi upp på holmen en stund
och återvända med blomsterkvastar och glada
ansigten.
Du lilla rara mamma, så trissigt det
låter! — och hon nickade muntert åt
modern, innan hon gick.
Hon mötte Ella i verandadörren. Eila hade
blifvit nästan tråkigt förståndig på sista tiden
tyckte Anni. Dou brydde sig ju hvarken
om att leka tjuf och polis eller slå filpa.
Ilon bara gick omkring och såg allvarsam
ut. Meu så fylde hon också sjutton är i
sommar.
Ella slog sig ned bredvid modren Ilon
satte armbågarna på bordet och lutade
hufvudet i händerna. Det var lifvet som trängde
sig in på henne. Ilon kände barndomens
lckvcrld glida bort, och hon hann knappast
egna den sin saknad, ty del närvarardc och
ännu mera framtiden tog alla hennes tankar
i beslag.
Mamma, du, iir det inte besynnerligt att jag
iute alls är glad att få sluta läsa i vår. Dä
jag förut tänkte på det föreföll det mig så
gränslöst roligt, och nu känner jag mig
nästan handfallen vid tanken på att min
skoltid är slut Jag har så ofta läst bara för att
slippa se tant Fannys sura miner. Det
kändes som om jag gjort henne en tjenst
dermed, inte som om jag arbetat för min egen
framtid. Du är ju min bästa vän mumma,
derför kan jag siiga dig det. Och tänk,
mamma, jag har sä ofta varit ond på henne
för långa lexor och ämnen om söndagarna.
Och ändå har hon ju bara menat väl med
det alltsammans fastän jag inte kan begripa...
det är soin såge jag det första gången nu
i vår.
Du har blifvit äldre min Hicka, — sade
mamma ömt och strök henne öfver håret.
— Ju äldre man blir, dess klarare ser man
på stort folks handlingar, och då börjar
välmeningen i dem lysa fram bakom de små
tråkigheterna.
1 sitt. eget innersta förstod dock modren
alt tant Fannys undervisning kunde ingifva
barnen en känsla aftryck. Hon tog sitt kall
sä allvarligt och hou arbetade så ärligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
