Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
illustrerad tidsiso för üngdom och barn.
77
tänka p& det? . . . tillade hon i hviskande
ton.
— 1’yli! sade Spirea med sin ärligaste
blick, — jag är alldeles för ung att tänka
på sådant ännu. . .
— Du är ju nitton årl . . .
Än seu? .lag vill arbeta och bli min
egen Mins det, Kainillitschka, att. du låter
sådana tankar ännu vara långt, långt ifrån
dig!
Var lugn, — skruttade Kamilla, jag
har alldeles tillräckligt att tänka på förut
. . . och nu har jag ju egen klocka!
— Och någonting ännu, som du ej sett,
— sade Spirea och visade ett bref på bordet.
— Ack, från Perpetua!, – skrek Kamilla
och hvirdade om i rummet, som en snurra.
Forts.
Bref från Gustafsson.
et är nu 25 år
jag varit
trädgårdsmästare på
Storsjö och jag
känner hvarje
träd, hvarje
buske. Min lilla
byggning, där
jag bor med min
gumma, ligger
trefligt i en egen
liten täppa på
andra sidan om
den stora
trädgården, och jag
kan från mitt
fönster se taket
af
herrgårdsbyggnaden mellan träden. Jag
bar så vuxit fast
vid stället, att
det är som mitt
stora hem och
som otn alt vore mitt eget. Alla växter och
plantor de äro mina barn, och stararna,
som hoppa i gångarna, äro mina gäster
ocb mitt arbetsfolk, ty de plocka mask.
Nu när fåglarna höras på hvarje gren i min
park, när jag ser hur kålen tål skolas oin
och hur rädisenia lysa i drifbänken, nu
börjar jag vänta också andra flyttfåglar till min
trädgård. De äro vinglösa, men flyga ändå
omkring och kvittra kunna de i kapp med
rödstjärten. De komina hvarje vår, när
björkarna bli gröna och resa bort igen, när
äpplena mogna, och därför är det jag kallar
dem mina flyttfåglar. För resten äro de
barnabarn till gamla patron och jag har
plockat blommor och spenderat ärtskidor
och körsbär på dem sedan de lärde sig gå.
tills nu, då de kommit i skolan.
„IIör, Gustafson", „sc, Gustafson", „vill
Gustafsson" .. . —, heter det jämt och då blir
det helt varmt inne i Gustafssons gamla
hjärta, ty ban har själf haft två små barn
engång och det är som om flyttfåglarna hjälpte
till att fylla tomrummet. Hvar och en af
dem har sitt eget lilla land, som de själfva
ställa i ordning och sköta Elisabet har
mest blommor och jordgubbar, Erik vill
hälst ha rofvor, han, men odlar dill och
persilja för mormors räkning Hanne försöker
alla slags nya växter och Marta vill ha litet
af hvarje för dockornas och lekhusets räkning.
Gamla patron har sin glädje af dem och
går ofta och inspekterar deras trädgårdar.
Erik k t år sig sämst, ty hans rotland ser
ofta besynnerligt ut, så unnar ban ogräset
glada dagar. Dessutom ha barnen hvar sitt
litet fruktträd och hvar sin bärbuske, och
aldrig behöfver man vara rädd, att något
körsbär eller äpple glöms kvar på de grenarna.
Så finnes det eu skild dagsvärkslista, som
patron är fullt ut lika noga med som med
folkets, och där står ungefär så här:
Elisabet: 3 bela dagsvärken = 1,50 p.
Hanne: 6 fruktträdskupor à 10 = 00 p.
Erik: 100 tistelröttet ä 1 2 p. = 50 p.
Marta: Ränsning af rödbetslandet på
stimma = 2 mk.
Hanne: ’/a dagsvärke = 25 p. o. s. v.
På det sättet arbeta barnen litet nästan
hvarje dag, och de päuniugar de förtjäua, få
de sedan af gamla patron när de resa om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
