Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
N:o 15 & 16
lilla barn gjorde sig till för honom, och
Chi-hims hustru kallade honom sin kelgris. Men
Motc Guj var ungkarl af princip, som hans
herre, och brydde sig icke om huslig lycka,
lian ville ha sin herre tillbaka med alla hans
fel, med hans häftiga vredesutbrott och hans
lika häftiga smekningar
Icke dess mindre arbetade ban
exemplariskt, och plantageägaren förundrade sig
Deesa hade emellertid druckit och rumlat:
han hade mött ett brudfölje af sin egen stam,
följt bort med dem och roat sig, så ban
alldeles glömde tiden,
Den elfte dagens morgon grydde, men
ingen Dessa infann sig. Mote Guj löstes från
sina rep till dagens arbete lian skakade
på hufvudet, såg sig om, höjde på skullrorna
och gick sin viig, som en, den där tänker
göra som han vill
— Ili, ho, kom hit, din krabat. — skrek
Chihun — Kom hit och sätt inig på din
nacke, du dödfödda koloss. Kom hit, du
höjdernas prydnad, hela Indiens härlighet,
skaffa dig hit, eller jag skall slå af hvar tå
på din feta labb.
Mote Guj brummade vänligt, men lydde
icke. Chihun sprang efter honom med ett
tåg och fångade honom. Mote Guj drog
öronen framåt, och Chihun visste mycket
väl hvad det betydde, fastän han låtsade
hålla stånd med stora ord.
— Kom icke med något krångel, — sade
ban barskt. — Gä till din inhägnad,
annars . . . !
Mote Guj skjöt öronen ännu mera fram
och sade: Hrrrum! Det var alt.
Mote Guj bet ett triid i små stickor, dref
omkring på fältet och gjorde förargelse åt de
andra elefanterna, som just hade begynt
arbeta. Cbihun lät husbonden veta, huru sa
kerna stodo, och denne kom genast ut med
en knutpiska, med hvilken han botande suiiilde
Mote Guj visade den hvita mannen den
uppmärksamheten att jaga honom nästan en
half kilometer öfver fältet och
Jiumuiade-honom bokstafligen ända upp på hans egen
veranda. Därpå stannade ban utanför huset
och roade sig på egen hand, förtjust öfver
att vara sin egen herre.
— Vi skola piska upp honom ordentligt,
— sade plantageägareu. — Han skall få
den finaste juling en elefant någonsin bar
fått. Gif Kala Nag och Nagim ett 12 fots
rep hvardera och säg till, att ban skall ha
sina tjugu rapp.
Kala Nag och Nagim voro två af de
största elefanterna i hjorden, och en af deras
uppgifter bestod i att ombesörja de större
afstraffningarna, ty ingen människa kan slå
en elefant, så det förslår.
De togo prygelrepen och surrade om dein
med suablarua, medan de stälde sig på hvar
siu sida af Mote Guj och tänkte låta houom
smaka litet prygel.
Mote Guj hade aldrig blifvit piskad under
de 39 år ban lefvat och tänkte icke häller
tåla det nu. Därför väntade han, vaggade
med hufvudet från höger till vänster och tog
noga sikte på det ställe i Kala Nags feta
I sida, där ett hugg med beten kuude tränga
djupast in
Kala Nag hade inga betar, därför drog
ban sig i sista minuten försiktigt tillbaka
från Mote Guj och försökte se ut, som om
ban blott ämnat leka med repet. Nagim
1 var icke häller modigare och lagade sig
undan så fort ban kunde. Ilan var icke
upplagd att slåss denna morgon, och Mote Guj
blef lämnad allena med mörka blickar och
uppdragna öron.
Detta bestämde plantageägaren för att
lämna honom i fred. Mote Guj lunkade
tillbaka och företog sig att inspektera på
arbetsfältet. En elefant, som icke vill arbeta och
icke är försvarligt bunden, är ungefär lika
medgörlig, som en 80 tons kanon, som
slitits loss på ett skeppsdäck uuder svår
sjögång. Han daskade gamla vänner på
ryggen och frågade dem, om stubbarna voro
lätta att få upp, han pratade om släp och
slit och om elefauternas oomtvistliga rätt
till förlängd iniddagshvila, medan ban
spatserade fram och tillbaka och fullständigt
demoraliserade kamraterna, ända till
solnedgången, då hau ändtligen begaf sig till siu
inhägnad för att få uiat.
- Den, som icke vill arbeta, hau skall
häller icke äta, — sade Chihun vred. — Du
är en vild best och als icke ett väl
upp-fostradt djur. Gå tillbaka till din juugel. *)
Chihuus lilla bruna gossebarn rullade sig
omkring pà hyddans golf och sträkte sina
indisk ätnäskog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
