Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 15 & 16 illustrkrap tinning
till sin knif; i glädjen öfver att ha
återfnn-nit. tlen, föll lian kalfven om halsen I
Kn härlig syn I .Skada, att jag ej hade
min fotografiapparat med, fy detta hade
blifvit en ypperlig grupp f När nu första
rörelsen gått öfver, började gubben släpa
kalfven med sig, men kommen till gatan
säg ban att kärran var försvunnen
Hästen, som kanske liadu den största
tyngden af sin egen gamla, styfva kropp —
märkte ej att lasset blifvit lättare, utan hade
fortsatt vägen fram i samma stilla lunk.
Flickans skrik hade till slut manat en karl
att fatta tag i tömmarna och vända om
hästen — så nu såg man dem komina
närmare. - Åter en glädjescen I
Gubben fann det visst lönlöst att mera
lyfta kalfven upp på kärran, hvarföre han
tog remmen, som ban hade kring lifvet, och
band den omkring sin kalfs hals och fäste
fast den vid kärran, klef själf upp och nil
bar det af.
Så försvunno de frän min åsyn!
Nil skall du vara vänlig och hälsa
systrarna och berätta att gossarna här äro
stora sprättar, de pryda sig med armband
och ringar 1 Till bröderna skall du äfven
vara snäll och hälsa och säga, att jag ofta
tänker på dem, då jag ser alla dessa vackra
jagthuiidar Berätta dem äfven att
jäga-rena äro iklädda knäbyxor, gröna jackor
med blanka knappar samt gröna hattar med
hög fjäder. För resten kan du taga fram
din Drummel Fetter Ocli titta på „Jägaren
i sin gröna frack"; stryk öfver frackskör
Lena, och du har en Böhmisk jägare.
Adjö un, kära Nils, samla nu flitigt,
krAk-bon.
Din gamla vän.
Å. Å.
Ännu litet om Louisa Alcott.
(V.
tj[|i biografin öfver Louisa Alcott i Sländans
sista nummer insmög sig ett misstag, i
det att hennes dödsår uppgafs vara 1891,
bör vara 1888.
Sländan vill därjämte ytterligare tillägga
några ord om den för ungdomen sä kära
författarinnan. Hennes far var vegetarian
för dnodoll och barn. 12")
(en som icke förtär kött eller fisk) och Louisa
hade tils hon blef fullvuxen, endast ätit mjölk,
iigg, Irukter, grönsaker och bröd. Hon och
hennes nästan jämnåriga syster gingo ej i
skolan, förrän de voro 14-15 år, och då
endast för en kortare tid, emedan, såsom redan
nämdcs i senaste nummer hennes föräldrar
voro fattiga. In till dess läste de bägge
flickorna för sin far och en god vän till
honom. och fingo vara ute i skog och mark
mest hela dagen. Detta härdade dem, så
att de blefvo friska och staika som fullvuxna.
Då miss Alcott sedermera blef en ryktbar
författarinna, voro tidningarna sä angelägna
att skrifva om henne och hennes dagliga lif,
att de utskickade sina ..reporters" (en som
samlar nyheter till tidningar), hvilka
ständigt förföljde Louisa. Äu sutto de gömda
bland syrenbuskarna och uppskrefvo hvad
hon talade med sina föräldrar, då (le
spatserade i trädgården, äu afritade de henne
då hon upphängde kläder till torkning eller
tog ned äplen eller utfrågade de hennes
systerbarn, då dessa gingo till skolan, om alt
hvad moster Louisa företog sig.
Bland alla de personår Louisa tecknat i
sina böcker, tykte hon själf mest om Laurie
Lawrence och Hanna March Hon tänkte låta
Hanna sluta som ogift, men lienues
förläggare had och besvor henne att ändra
slutet, tils hon gaf efter och skref om
detsamma, så att Hanna blef gift med
professorn. Men själf var hon missnöjd därmed.
„ Flickor skrit va till mig och fråga med hvem
Hanna blir gift", skref hon, dä „Våra
vänner från i fjor" utkom soin följetong i en
tidskrift", alldeles soin om giftermål vore
ild eiiilrj målet för en Hickas lif. Jag svarar
dem, att ehuru det kan vara ett ädelt och
godt mål, så är det icke därefter de böra
sträfva, utan främst att bli dugliga,
rättänkande, varmhjärtade kvinnor, hvilka kunna
förrätta ett arbete och göra det."
Louisa tog 1871) sin fader och moderlösa
systerdotter till sig och upptog henne som
eget barn. De sista åren af sitt lif tillbrakte
Louisa med att vårda sin gamla fader, som
dog dagen före hennes död llon hade som
sjuksköterska haft en svår feber och repade
sig aldrig fullt därefter. Därtill kom, att
hon var öfveransträngd och mycket nervös
af sitt arbete, emedan hon en lång tid var
tvungeu att därmed lifnära hela familjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
