Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
nya troli.si,ändan.
upp ott litet paket ur sin ficka och bröt
förseglingen med eu hemlighetsfull min.
— Det Sr som jul, skrek Eufrosyne
och sträkte sin korta hals för att se bättre.
Får jag se på utanskriften, — bad
Masse, som var finsmakare, när det. gälde
frimärken och i hastigheten uppfångat skym
ten af en utländsk poststämpel.
Nej, inunqjör, sitt vackert stilla och ge
dig till tåls, — förmanade Kamilla. som
tykte, att hon först borde få veta
hemligheten.
Tant Dika hade slagit sig ned i
gungstolen, vecklade upp papperet och drog fram
ett fotogratikort, hvilket hon med en glad
nick läkte åt Kamilla. Denna tog kortet,
stirrade på det. uppgaf ett. fröjdeskri, trykte
det till sina läppar, till sitt hjärta och
dansade omkring i rummet som en vildkatt,
utan att det häpna bolaget kunde förstå,
hvad henne fattades.
Dan, älskade lilla, söta Dan, — utbrast
bon slutligen och räkte kortet till Spirea.
Det blef et.t tjut, som om julens alla
härligheter på en gång ramlat öfver de
församlade. Alla trängde sig kring Spirea,
allas händer grepo efter kortet och allas
ögon riktades, stora och ifriga, på det lilla
konterfejet.
Man såg en liten vidpass treårig gosse,
sittande vid ett bord med hufvudet hitadt
mot den runda armen Det ljusa håret
ringlade sig mjukt kring skuldrorna och var
tvärklipt i pannan, ögonen blickade klara
och skälmaktiga emot en, och munnen hade
ett förtjusande drag af yster glädtighet. Deu
knubbiga figuren var inhöljd i spetsar ocb
sammet, ocli nedanför på golfvet stodo en
trähäst och eu liten kärra.
Se, Kamilla, hvad står det på baksidan
— utbrast Effi, som inte ännu fått se annat
än den röda afvigsidan af kortet.
— .Fra Jörgen til Kamilla Ärtblom", —
läste Kamilla med blossande kinder. — Äck,
tant Dika, har bon värkligen skickat det
bär till mig?
— Ja, och inte allenast till dig, utan till
bela bolaget hvar sitt kort, — sade tant
Dika och prasslade med pappersomslagen. —
Men då det var din högtidsdag i dag, ville
jag gifva dig gåfvan först. Se här har Svante
sitt . . . och Spirea . . . och Masse . . .
ocli Effi . . . och Kasse . . . ju. flera äro
ni ju inte. Dea och jag ha fått ett
tillsammans.
Sidensvansarnas förljusning nådde inga
gränser, när det befans, att hvarje kort
visade lilla Dan i olika ställning På ett satt
ban till häst, iklädd en näpen jockeykostyni;
på ett annat låg ban på måge på ett bord
och såg i en bilderbok; på ett tredje
framstäldes han arbetande med en liten spade,
o s. v. Men Spirea hade dock fått det
allral ästa, och hon räkte det tyst med
tår-fylda ögon till tant Dika. Man såg Dan
iklädd de tarfiiga gamla kläder, som
sidensvansarna stickat och sytt, sittande på en
pall vid eu trädstol, på hvilken syntes en
mugg och en bit hårdt bröd. lians ögon
hade detta ljufva, sömntyngda uttryck, som
tyder på, att aftonmåltiden är undanstökad
och sömnen i antågande. Det hela var en
den täckaste tafla, som återkallade i
sidensvansarnas minne hela den oförgätliga tid,
när Dan var deras egen och de hälsade på
honom i hans tarfiiga hem hos madam
1’ullo-neu.
— livad Dans mamma ändå var förfärligt
snäll, som skickade oss de här, — sade
Kamilla hänryckt. Vi få väl skrifva ocli
tacka henne.
Ja visst. Men först skola ni höra
hennes bref. — Och tant Dika framtog ett bref
ur sin ficka. — Det är skrifvet på danska,
men då jag antager, att ni bättre förstå
svenska, läser jag det i öfversättning.
— Åh, nog förstå vi danska, tant Dika,
inföllo Masse och Kasse anspråkslöst.
— Tyst, ni, ni bli i alla fall i minoriteten
sade Kamilla, som var rädd att inte
kunna följa med hvart ord i det intressanta
btefvet Tant Dika läste:
Högtärade Fröken Sidensvahn.
Då jag af Edert senaste bref fann att
såväl ui, som alla edra kära peusiouärer med
oförminskadt intresse ihågkomma min lilla
gosse, så vill jag gäma meddela eder att
ban är frisk och sund och dagligen gör
framsteg åt något håll, icke alltid i det goda
och lofvärda, förstås. Härom dagen fann
jag honom i färd med att rycka alla håren
ur en klädesborste ocli eu stund senare hade
han gripits af någon artistisk inspiration
och satt och „målade" en bok med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
