Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Nyjord
— Ja, den Öjen, den Öjen! Vad det skälver, det ni
skriver! Suckande tystnad från folkmassorna — jag hör
den, förnimmer den. Vad jag tycker det är stiligt.
Allesammans tyckte att det var stiligt, och Öjen blev helt
rörd. Det klädde hans unga ansikte att vara lycklig.
— PDet är nu bara en stämning, sade han. Han ville
gärna ha hört Paulsbergs särskilda mening, men
Paulsberg teg.
— Men hur kan ni hitta på och välja sådana motiv?
Jag menar dessa dikter på prosa? Ja ja ja, så bra det var!
— Det är nu min naturell, svarade Öjen. Jag bryr mig
inte om romaner, allt uppstår som vers i mig. Ja, med eller
utan rim, men alltid som vers. Numera rimmar jag heller
aldrig.
— På vilket vis är ni egentligen nervös? frågade fru
Hanka med sin milda röst. Det är för sorgligt, ni måste
absolut se till att bli bra igen.
— Hehe, ja jag ska försöka... Jo, det är till
exempel på det viset att jag far samman, rycker till, går i
bitar. Jag tycker inte om att gå på golvmattor, för om
något skulle trilla ner för mig, så hittar jag det inte.
Aldrig! Jag hör inte att det trillar, och jag kommer inte
att tänka på att söka efter det. Och där ligger det då.
Kan ni tänka er något olidligare än att där ligger det och
ni går ifrån det? Därför pinas jag ständigt när jag går
på golvmattor, jag samlar mig själv och håller händerna
för fickorna, jag fixerar skarpt mina västknappar för att
inte mista någon av dem, och jag vänder mig runt många
gånger om för att se, om jag inte kan ha tappat ett
föremål av ett eller annat slag... Så kan man ha andra
saker att dras med, man plågas av konstiga idéer. Jag
sätter vattenglaset på yttersta kanten av bordet och
tänker mig något slags vad med någon, ett vad om väldiga
summor. Så ger jag mig till att blåsa på glaset, faller
det, så har jag förlorat, förlorat en summa så stor, att
jag blir ruinerad för hela livet; står det däremot, har jag
vunnit och kan bygga mig ett slott någonstädes vid
Medelhavet. Likadant har jag det när jag går uppför främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
