Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I groningstider - III - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyjiorda 71
omsorgsfullt inlindad i papper. Han kysste slöjan, såg
litet på den och kysste den på nytt, skakande under tyst,
djup rörelse.
IV.
Varje morgon, när Ole Henriksen hade druckit kaffe.
brukade han göra sin tur ner i affären. Han var tidigt
på benen och hade utfört mycket arbete redan före
frukost, undersökt butik och källare, läst och besvarat brev,
telegraferat, givit order till personalen, allting skulle ju
göras. Nu hade Ågot kommit och gjorde honom sällskap,
hon ville alltid bli väckt samtidigt med honom, och en och
annan tjänst gjorde hon också med sina små händer. Ole
Henriksen arbetade med större lust än någonsin. Fadern
hade numera knappast något annat att göra än att skriva
ut småräkningar och kontrollera kassan, annars höll han
sig uppe i rummen, där han hade en och annan gammal
kollega, någon gammal skeppare, till sällskap. Men lika
säkert som aftonen kom, tände gamle Henriksen en lampa,
lunkade nedför trapporna till kontoret och tog en sista
överblick över böckerna. Han gav sig god tid med detta
och när han kom upp igen vid midnatt, gick han genast
till sängs.
Ole arbetade för dem bägge, och det var en sannskyldig
lek för honom att sköta alla dessa trådar, som han kände
sedan sin barndom. Ågot störde honom heller inte, endast
nere i lagret kunde hon ibland försinka honom ett
ögonblick, när hon så fann för gott. Hennes skratt och
ungdom fyllde det lilla kontoret, överströmmade allt och
bringade rummet att lyssna.
Hon var full av glädje och försatte Ole i hänförelse
genom allt vad hon såg. Han förlorade sig i henne,
lekte med henne, skälvde av ömhet för denna glada
flickunge, som inte ens var riktigt fullvuxen ännu. Inför
andra gjorde han sig mera överlägsen än han var: Javisst,
det här var hans lilla fästmö detta, hon var så ung, han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
