Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I groningstider - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Ny jord
var ju många herrans år äldre, det var därför han som
fick ha hand om förståndet. Men på tumanhand, ansikte
mot ansikte med henne, förlorade han ofta allt allvar och
blev barn som hon. Han såg i smyg upp från papper
och böcker och betraktade henne utan att hon visste det,
betagen av hennes ljusgestalt, förgapad till virrighet i
hennes leende, när hon vände sig till honom med en fråga.
Hur het kunde hon inte ännu göra honom, när hon
satt och såg på henne en stund och så plötsligt kom fram
till honom och viskade: Du är alltså min gosse du då!
Hon hade så många infall. I andra stunder kunde hon
sitta och stirra i golvet en god stund, stirra envist i
golvet och tänka på något, som fick hennes ögon att bli
fuktiga. Gamla minnen kanske, något gammalt minne...
Ole frågade henne till sist när hon tyckte att de borde
gifta sig. Men då han såg att hon blev röd ända ner på
halsen, ångrade han att han hade varit så rättfram. Det
kunde anstå, hon skulle själv få bestämma det, fatta sitt
beslut, hon behövde inte svara nu, visst inte...
Men hon svarade i alla fall:
— Jag vill när du vill.
Så knackade det på dörren och Irgens steg in. Han kom
för att föreslå ett besök i Skulpturmuseet. Ole sade genast
skämtsamt:
— Du har således räknat ut just den här tiden för att
förhindra mig från att bli med, märker jag.
— Herregud, vi måste ju gå på den tid av dagen, då
samlingarna är tillgängliga, vet jag, svarade Irgens.
Ole gapskrattade.
— Tänk, han blir rasande, månadsrasande, hahaha. Där
narrade jag dig bra, Irgens.
Ågot tog på sig och gick med. Ole ropade efter henne
i dörren:
— Du kommer väl tillbaka om en stund, Ågot? Du
vet att vi ska gå med Tidemands till Tivoli.
Nere på gatan såg Irgens på klockan och sade:
— Pet är lite för tidigt, ser jag. Om ni inte har något
emot det, så går vi uppåt Slottet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
