Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I groningstider - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Ny jord
vudet upp mot den gråa stenkolossen och sade: — Ja,
där ha vi Tinget, har ni varit där?
— Nej, inte än.
Nej, det var inte heller för trevligt där, bara vingel och
förräderi över hela linjen. De dråpliga farbröderna drevo
omkring och tuggade tobak och blevo feta, de nyttjade
munnen tappert och utmanade Sverige på knytnäven, men
när det gällde handling, så! Å, hon kunde inte tro hur
både han och andra harmades i sitt innersta över denna
ovärdiga feghet! Och vilken legion var det man hade emot
sig? Sverige! Det stora Sverige, detta oövervinneliga
världsrike, befolkat av tandhackande gubbar! Han ville
likna Sverige vid en åttio års gammal man som satt
vanmäktig och asfull och skröt av sitt vikingalynne: Jag ger
mig inte, aldrig! Och när Stortinget hörde det, så tordes
det ingenting göra. Nej, han — Irgens — skulle ha varit i
Tinget!
Vad det var stolt och manligt sagt! Hon såg på honom
och sade:
— Vad ni blev ivrig!
— Ja, förlåt, jag blir alltid ivrig när det är tal om vår
självständighet, svarade han. Jag hoppas dock, att jag inte
har kränkt era egna personliga åsikter? Nej, det var bra.
De kommo upp till Slottet, veko av och kommo in i
parken; de glömde klockan och tiden, tiden ilade bort. Han
hade börjat berätta en historia, som han hade läst i
dagstidningarna, en rättsscen: En man var anklagad för mord
och mannen tillstår förbrytelsen. Det blir fråga om det
givs några förmildrande omständigheter, och man kom
till det resultatet att det fanns förmildrande
omständigheter. Gott, livstids straffarbete. Nästa! Då skriker en
röst bland åhörarna, det är mördarens käresta som
skriker: Ja, han har bekänt, men han har ljugit på sig själv,
han har inte mördat. Hur skulle Henri kunna mörda, säg
mig det ni, som känner honom! Och dessutom är det
förmildrande omständigheter, man kan inte döma honom,
vad? För det var inte överlagt. Nej, nej, Henri har inte
gjort det. Så säg då en enda av er som känner honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
