Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I groningstider - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Nyjord
med lugn min och sade sina ord utan all brådska. Hans
ögon glödde, det gick en skälvning genom hans händer,
som han tafatt lade mot varandra och böjde fingrarna
bakåt, så att de knakade. Men han höjde aldrig rösten.
Förresten såg han inte så vårdad ut, han använde
löskrage, och denna löskrage och slips hade förskjutit sig
på honom, så att alltsammans satt på ena sidan.
Innanför skymtade man en blå bomullsskjorta, och detta lade
han inte själv märke till en gång. Hans gråsprängda
skägg hängde ner på hans bröst.
Journalisten nickade och anmärkte till sin granne:
— Inte så illa! Han är ju nästan en av våra.
Lars Paulsberg sade skämtsamt och fortfarande
välvilligt:
— Ja, som sagt, jag har inte gjort annat än svurit
halva dagen, så jag måtte väl ha lämnat mitt bidrag till
ungdomens indignation.
Men advokat Grande, som hade hjärtans roligt, satt
och var mycket stolt över att han hittat på att dra
Coldevin med sig. Han berättade ännu en gång för Milde hur
alltsammans gått till: Jag tänkte att det inte skulle vara
för trevligt häruppe, och så träffar jag på den här
mannen stående utanför Tivolitrappan, han stod alldeles
ensam, och det rörde mig...
Nu tog Milde ordet:
— Ni talar om det tillstånd överhuvud som vi kommit
i, menar ni med det att vi på alla håll är omgivna av
kraftlöshet och ryggradslöshet, så tar ni grymt fel...
— Jag menar väl inte det då.
— Ja, vad menar ni då? Man kan verkligen inte om
en ungdom, som är så blomstrande full av talanger som
vår, säga att den ungdomen är kraftlös. För fan, det har
kanske aldrig funnits en sådan rikedom av talanger bland
vår ungdom som nu.
— Jag vet inte under vilken tid det skulle ha varit, sade
till och med skådespelare Norem, som i all stillhet hade
suttit och druckit grogg efter grogg vid sin ände av bordet.
— Talanger? Det är egentligen en annan fråga vi nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
