- Project Runeberg -  Ny jord /
129

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - IV - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyjord 129
och gick helt tankfullt uppåt gatan igen. Folk som kände
igen honom oroade honom inte, han gick i en båge
omkring den lilla barnvagnen, som ännu låg där mitt i hans
väg, kullstjälpt och tom.

V.
Agot hade klätt sig för färden till ön, hon drog på sig
sina handskar och stod färdig.

Det hade inte varit svårt att ordna den lilla utflykten,
Ole hade ingenting haft att invända däremot, och det enda
han bad om var att hon skulle vara försiktig och inte
förkyla sig. För det var i alla fall bara maj ännu.

Irgens drog också på sig handskarna.

— Jag upprepar att ni måste vara försiktiga, sade Ole
än en gång.

Så gingo de.

Det var lugnt väder, varmt och klart utan ett moln på
himlen. Irgens hade allt ordnat, båten var hyrd och
färdig, det var bara att stiga i. Det var med avsikt han talade
så likgiltigt om en del saker och till och med gnolade litet,
han fick henne att fullkomligt glömma, att då hon först
hade gått in på att bli med över till Ön, var det med ett
ja, en hastig underkastelse mitt framför näsan på den
anryckande Ole. Hon kände sig lugnad, Irgens inlade
tydlägen inte mer i hennes viskade ja den gången än hon själv
hade inlagt i det; nu gick han där och var så lugn och sade
så banala fraser om väder och vind, att hon formligen
måste skynda på honom. Just som de skulle lägga ut från
land, såg hon en skymt av Coldevin, som stod uppe på
bryggan halvt dold av en lår. Hon reste sig, sprang ur
båten igen och ropade två gånger:

— Coldevin, goddag.

Han kunde inte undgå henne, han steg fram och tog av
sig hatten.

Hon räckte honom handen. Var hade han då varit hela
denna tid nu igen? Kära, varför blev han aldrig synlig?

Ny jord. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 14 18:38:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyjord/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free