Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyjord 133
Och de gingo.
Det var alldeles riktigt ett tyst ställe, ett riktigt snår,
ett par stora stenar, enar, ljung, inneslutet från två sidor.
Här satte de sig. Långt borta syntes en liten grässlätt.
— Och här har ni suttit och skrivit! sade hon. Tänk,
jag tycker det är riktigt underligt att veta det. Satt ni
just här?
— Ja, där ungefär. Vet ni, det är en njutning för en
att träffa på ett så omedelbart intresse som ert. Det är
formligen fuktigt av friskhet.
— Och hur bär man sig åt när man skriver?
Kommer det?
— Ja, det kommer. Man blir ömt eller hårt berörd, och
så kommer det. Men då gäller det att få sina ord att älska
eller hata som ens hjärta älskar eller hatar. Ofta
avstannar alltsammans, man finner inte språkets lataste ord
för att uttrycka er hands ställning där, man saknar
beteckningen för den ljuva glädje ert skratt väcker i en...
Solen dalade sakta, det ilade en darrning genom träden,
allt var stilla.
— Hör! sade han, hur bullret kokar inne i stan!
Han lade märke till att kjolen stramade över hennes
knän, han följde knäets linje, såg hur hennes barm steg
och sjönk, iakttog hennes ansikte med den kära
skrattgropen, den ganska stora, oregelbundna näsan påverkade
honom, jagade upp blodet i honom. Och han sade, under
det han flyttade sig närmare henne, med litet stapplande
ord, hackigt:
— Nu är detta de lycksaligas ö och det här stället
heter Aftonlund. Solen dalar, vi sitter här, hela världen
är borta, detta är just min dröm. Säg, stör det er att
jag talar? Ni sitter så försjunken... Fröken Lynum,
nu finns det ingen råd för mig, jag överlämnar mig åt
er. Jag ligger för era fötter och säger detta, fast jag
sitter här...
Denna plötsliga övergång i hans tonfall, de darrande
orden, hans närhet slog henne med en hastig, stupid
förvåning. Hon såg på honom ett ögonblick innan hon kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
