Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - V - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyjord 139
Irgens. Jaja, nu kan han odla sitt frodiga geni på ny
kula, när han har fått stipendiet att rulla med!
Och Irgens smög sig in på en sidogata. Men då han
hade kommit till ”Hörnet”, skulle han till all olycka stöta
ihop med Öjen. Vad han i alla fall var utsatt i dag, hela
dagen! Öjen rev genast upp kappan och halade fram ett
manuskript. Det var bara en prosadikt, jo jo, han måste
läsa den med detsamma, den var egyptisk, försiggick i en
gravkammare, var stel och naiv i tonen, märklig. Men
Irgens, som var lika upptagen av sin egen dikt som den
andre av sin, stack också handen i fickan. Han hade gått
och glatt sig åt att få komma hem riktigt fort och läsa
igenom sin dikt i all stillhet, han blev otålig, han glömde
sin förnämhet och sade grovkornigt:
— Tror du inte att jag också kan hala fram papper
om jag vill?
Öjen böjde sig genast. Han blev så konsternerad av
den andres häftighet att han stammade en ursäkt och
lomade iväg.
VI.
Tidemand var fortfarande belåten med tingens
ordning, sålunda gjorde han goda affärer i is på England. Han
satte inte heller stor tro till ryktena om att den rikliga
rågen i Ryssland hade förändrat utsikterna för årets höst
till det bättre. Det hade regnat, nåja, men faktum var att
Ryssland, den dag i dag var, var stängt, absolut stängt,
det kunde inte listas ut en enda säck korn ur landet, om
man så ville ge dess vikt i guld. Och Tidemand höll sina
fasta priser, han sålde då och då några säckar råg ute på
landet, men hans väldiga upplag krympte nästan inte alls
av detta, det måste bli kornbrist, panik, innan han skulle
kunna tala om någon betydande avsättning. Det
brådskade inte heller, tiden var inte inne än. Nej, vänta bara
till vintern!
Och Tidemand lät dagarna gå. Han var som vanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>