Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextiofalt - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 N»yjord
voro så förfärligt rädda att spilla ut något, hon gick så
försiktigt som om hon balanserat och stack ut tungspetsen.
Milde föreslog en skål för henne. Har du inte
champagne? sade han till Ole.
Och champagnen kom fram, glasen blevo fyllda och
skålen dracks under höga hurrarop. Milde var i
storartat humör, han hittade på att man skulle korka till den
tomma flaskan igen och kasta den i havet med ett
meddelande i, allesammans skulle skriva på, damer och herrar,
varsågod.
Och allesammans skrevo på, undantagandes
Paulsberg, som bestämt undanbad sig. En man som skrivit
så mycket som han, skrev väl inte för nöjes skull på en
lapp, sade han. Och han reste sig och gick längre bort
på skäret alldeles ensam.
— RDRå skriver jag min själ själv på honom, sade Milde
cch fattade pennan.
Men då skrek fru Paulsberg förargad:
— Vad gör ni, säger ni? Jag hoppas ni låter bli.
Paulsberg har sagt att han inte vill ha sitt namn där, det är
nog för oss. — Frun hade rent av en förnärmad min. Hon
lade det ena benet över det andra och fattade som vanligt
om kaffekoppen som om den varit ett grogglas.
Milde gjorde genast en ursäkt: Det var bara ämnat
som ett skämt, sade han, ett harmlöst pojkstreck. Men
när han betänkte sig, så måste han medge att frun hade
rätt i att det var ett dumt infall av honom, Paulsberg
kunde inte göra något sådant, kort sagt... Förresten
tyckte han inte längre att det var något roligt, han ville
rent av föreslå, att man lät det där med flaskan vara.
När inte Paulsbergs namn blev med, så... Ja, vad tyckte
de andra?
Men Irgens var ur stånd att bärga sig längre, han höll
sig för näsan och fnissade åt Milde:
— Hehehe. Herr stipendiat, du är gudomlig!
— Och du, svarade Milde uppbragt, ja dig börjar det
bli mer och mer omöjligt att vara tillsammans med.
Irgens lät häpen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
