- Project Runeberg -  Ny jord /
174

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextiofalt - III - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 Ny jord

hur den dunkla tanken hade uppstått hos henne, och för
övrigt var den inte så stark att hon brydde sig om att yppa
den, det skulle bli som Ole ville. Hon gjorde de allra
nödvändigaste anmärkningarna om att han var tvungen
att skynda sig i England; hennes ögon voro öppna och
troskyldiga, hon hade sin ena arm på hans axel och den
andra vilande på pulpeten medan hon talade med honom.

Och henne hade han velat ge en vink!

IV.

Det gick över en vecka innan Irgens åter visade sig.
Hade han anat oråd? Eller hade han blivit trött
på promenaderna? Så kom han en eftermiddag ner till
Oles kontor, det var klart väder med sol, men det blåste
duktigt och virvlade damm genom gatorna. Han hade
sina tvivel om att fröken Ågot ville gå ut i sådan blåst
och just därför sade han:

— PDet blåser härligt i dag, jag skulle vilja ta er med
ut på höjderna, till alla höga platser, fröken Lynum. Ni
har kanske aldrig sett en sådan syn, dammet ryker över
stan.

Ole sade hastigt detsamma, det var verkligen ganska
intressant att iakttaga det, hon borde se det någon gång...
Ole skulle under andra omständigheter ha sagt nej. Det
var både ohälsosamt och tråkigt med allt dammet. Men
Irgens ville till och med till väders, upp i höjden, det var
som om vinden vore hans egentliga element; kunde man
då tala om de stackars pustarna till storm, som kommo
tjutande från havet och bryggorna och fingo markiserna
utanför fönstren att flaxa? Han ville dessutom även visa
Ågot, att det från hans sida inte lades något i vägen...
Gott! Hon skulle verkligen ta en promenad.

Och Ågot gick med.

— Jag har inte sett er på en evighet, sade Irgens.

— Nej, svarade hon, jag är hemma numera, jag är
flitig. Jag reser hem om någon tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 14 18:38:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyjord/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free