Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextiofalt - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Nyjord
på något skulle hon gudskelov inte, man var inte alldeles
barskrapad! Han skrapade åt sig alla pengar han kunde
vara av med, lämnade kontoret och gick upp i andra
våningen. Av jungfrun hörde han att Hanka var i sitt eget
lilla rum åt gatan, mittrummet. Klockan var fyra.
Han knackade på och hörde att det ropades stig in.
Han steg in.
Hanka satt vid bordet, hon höll på att äta. Hon sprang
upp.
— Nej ... jag trodde det var jungfrun, stammade hon.
En rodnad flög över hennes ansikte och hon såg förläget
bort till bordet. Sedan började hon röja av, att lägga
papper över maten, flytta stolarna, och hon sade åter och
åter: Här är så ostädat, jag väntade inte... jag visste
inte...
Men han bad henne ursäkta att han hade kommit så
oförhappandes. Han hade bara ett litet ärende, hon måste
för länge sedan vara utan pengar, jo naturligtvis var hon
det, det var självklart, han ville inte höra mera om det.
Här hade hon nu litet, en småsumma... Och han lade
kuvertet på bordet.
Hon vägrade att ta emot pengarna, hon hade fullt upp
ännu, hon visade honom att hon hade pengar, mycket
pengar, de sista två hundra kronorna orörda. Hon ville till
och med ge honom dessa två hundra kronor tillbaka.
Han såg häpet på henne. Hon hade väl sina ringar.
Nej, på vänstra handen hade hon inte längre någon ring,
var hade hon gjort av den? Han fick en rynka i pannan
och frågade:
— Var har du gjort av din ring, Hanka?
— Pet är inte den jag har fått av dig, svarade hon
hastigt, det är den andra. Det gör ingenting.
Han fortsatte:
— Jag visste inte, att du varit tvungen till något
dylikt, annars skulle jag för länge sen...
— Jag var inte heller tvungen till det, jag ville det
bara ändå. Jag har ju pengar liggande... Men det här
gör ingenting, för din ring har jag, så...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
