Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Ny jord
— Ja, det blir sent, ser jag... Men ölet måste ha
gjort honom pratsam, han började igen:
— PDet var journalist Gregersen det. Den mannen har
mitt hela medlidande.
— Det kommer han att betacka sig för, sade Milde.
— Emellertid kan han inte undgå det. Jag tänker på
dessa människor som sitter i tidningarna, de dagliga
trälarna, som gör mer arbete på en månad än diktarna vrider
ur sig på ett år. Öfta har de familjer, ofta är det mycket
smått för dem, många av de där människorna har ödet
behandlat hårt. De har en gång drömt sig ett friare och
rikare liv än att klämmas in på en redaktion, där deras
anonyma arbete försvinner spårlöst och där de flesta
måste slita ohyggligt till och med med ögontjänst för att
behålla sina platser. Får de ett lyckligt infall i huvudet,
måste de genast låta det springa och sticka in det i en
artikel med detsamma. Och artikeln tryckes rå och
infallet försvinner på ett ögonblick. Och vad få de för
det? Ack, usel lön, usel lön och liten glädje. Man skulle
kanske kunna ge dessa män den rättvisa uppmuntran de
förtjänade, man skulle kanske inte heller förlora på det,
utan se frukterna av det i en fri och redbar litteratur. Det
är inte omöjligt. Som det nu är, framsläpar journalisten
sitt liv utan rättvist erkännande. Vad blir följden därav?
Att han blir bitter och fräck. När pressen är en
världsmakt, utnyttjar han denna makt för att göra sig fruktad
och inte älskad. Då han har makt, skriver han till och
med om saker som han inte känner till, bara för att hävda
sig. Han uppträder som lärare och vägvisare på områden,
där Gud har nekat honom förstånd, han favoriserar i dag
en personlig vän och utskäller i morgon en personlig
antagonist, allt efter gottfinnande. Men det är
förhållandena som har gjort denna hans beklagansvärda ställning
stabil och hållbar. Den store journalisten borde stå över
poeterna.
Under allt detta hade skådespelare Norem suttit
försjunken, alldeles moltyst på sin stol, endast blinkande med
sina tunga ögonlock och slött och lömskt sugande på sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
