Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning - VI - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyjorda 233
det var sant, han hade också grämt sig djupt över detta
och varje gång skrivit ett brev och bett om överseende.
Det var endast tanklöshet av honom, hade han skrivit, det
skulle skickas mera pengar under veckans lopp, det var
ren glömska, han hade försummat att lägga undan
pengarna i tid. Och hon hade tackat och svarat varje gång
på ett kort, att det var alldeles för mycket pengar, i Guds
namn, vad skulle hon göra med så mycket! Hon hade
pengar i massor liggande, det skulle han tro.
Men varför gick hon då i så gamla kjolar?
Hon hade vänt sig om, hon kände igen hans röst då han
hälsade på chefen. De blevo stående och sågo på varandra
en sekund. Han blev förvirrad, han hälsade leende på
henne också, liksom på chefen, och hon besvarade
hälsningen, med ens blossande röd.
— Ja tack, det kan göra detsamma, sade hon lågt till
biträdet, jag kan ta resten en annan dag. — Och hon
betalade skyndsamt vad hon redan hade fått och samlade upp
sina paket. Tidemand följde henne med ögonen. Hon
gick med huvudet sänkt till dörren och såg liksom i blygsel
mot golvet ända tills hon försvann.
VII.
Och dagarna gingo, det var lugnt i staden, allting var
lugnt.
Irgens var ännu man för att väcka uppseende och
bli föremål för allas uppmärksamhet. Han hade en läng
tid sett nedslagen ut. Hans skuld tryckte honom, han
förtjänade inga pengar och ingen gav honom några. Nu kom
hösten och vintern, det såg inte för ljust ut för honom,
han hade till och med varit nödd att börja begagna ett par
kostymer från förra hösten.
Så med ens överraskar han sina bekanta med att visa
sig på promenaden förnyad från topp till tå, i en flott
höstkostym, med ljusgula handskar och pengar på fickan,
fin som den gamla, enda Irgens. Folk glodde hänryckt på
honom, den satans karln, han överglänste alla! Vilken dia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
