Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Nyo jord
men hon kom inte. Så att hon hade väl glömt honom
och barnen för alltid, det såg så ut. Och om han också
hade smugit sig omkring på gatorna vid fästningen många
tysta nätter, när det blev för ödsligt för honom där hemma,
så kunde det ju hända att han såg ljus uppe i hennes
fönster, men ofta var det mörkt och i vart fall såg han aldrig
henne själv. Var höll hon hus? Han hade skickat henne
pengar två gånger för att åtminstone höra ett ord från
henne.
Nu stod hon framför honom, på ett par stegs avstånd.
Han gjorde halvt omedvetet sin sedvanliga rörelse för att
knäppa sin rock.
— Är det du? sade han.
— Ja, det är jag, svarade hon. Jag hade ... jag ville...
Och plötsligt började hon att treva i sin ficka, hon tog
fram en bunt sedlar, som hon lade på pulpeten. Hennes
händer skakade mycket, hon bringade oordning i pengarna,
tappade sedlar, bockade sig ned och tog upp dem igen
och talade oredigt: Tag dem, säg inte nej !1 Det är
pengar som jag har använt till... förbrukat ovärdigt. Låt
mig slippa säga vad jag har använt dem till, men det var
förfärligt ovärdigt. Det skulle ha varit mycket mera, men
jag kunde inte vänta längre, mycket mer pengar således,
en gång till så mycket, men jag hade inte tålamod att
dröja längre med att komma, ta nu de här, var så snäll!
Jag ska ge dig resten sedan, med tiden, men jag måste gå
hit i dag...
Men han avbröt henne alldeles förtvivlad:
— Nej, kan du inte någon gång... Jämt och ständigt
kommer du tillbaka med pengarna. Varför spar du
pengar åt mig? Jag förstår inte hur det kan vara något nöje.
Jag har tillräckligt med pengar, affären går igen, går
storartat, jag behöver ingenting...
— Maen det är en annan sak med de här pengarna, sade
hon beklämd. Jag ger dig dem för min egen skull. Jag
har ju fått även dem av dig, du har skickat mig alldeles
för mycket, jag kunde lägga undan dem för var gång.
Hade jag inte haft den lilla glädjen att tänka på, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
