Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUS OCH VINET.
43
seende härå märkas, att den historiska trovärdigheten af en
mirakelberättelse sådan som denna, kan ifrågasättas;1 men
tillvaron af densamma bevisar åtminstone, att Kristus på den
tid, då denna sägen upptecknades, icke uppfattades såsom
haf-vande ogillat vinets bruk.
Att Kristus öfverhufvud i motsats mot den stränge
Johannes representerat en större frihet gent emot asketiska bud,
synes vara otvifvelaktigt. Belysande i detta fall är
framställningen hos Markus (2, 15—22) om hans yttranden mot
fariséerna angående tillständigheten att äta och dricka med
publi-kaner samt om fastans betydelse.
”Johannes’ lärjungar och fariséernas” heter det, ”fastade
mycket, och de kommo och sade till honom: ’Hvarför fasta
Johannes’ och fariséernas lärjungar, och dina lärjungar fasta
icke?’ Jesus sade till dem: ’Kan väl bröllopsfolket fasta, så
länge brudgummen är med dem. Men dagar skola komma,
då brudgummen skall varda dem fråntagen. Då skola de fasta
i de dagarne’.” (Jfr Matth. 9, 14—15.)
I detta yttrande ligger tydligen ett erkännande af
asketismens berättigande under vissa förhållanden, men ett
fritagande från en ständig bundenhet under dess tvång.
Att Kristus icke med någon särskild afsky betraktade
sin tids vinbruk, synes vidare framgå af de talrika bilder ur
vinkulturen, hvarmed han åskådliggör sitt tal (”jag är
vinträdet, I ären grenarne”, ”nytt vin skall man gjuta i nya
läglar” etc.).
Viktigast af alla exempel på hans ställning till vinet
är slutligen hans sista måltid, därvid han förtäljes hafva tagit
bägaren med påskfestens vin, druckit den och manat sina
lär
1 Episoden om Kanabröllopet anses af flera teologiska forskare
höra till senare inskjutna stycken, hvilka ej tillhört den ursprungliga
texten. Se härom Schweizers och Delffs arbeten om Johannesevangeliet.
Berättelsen förekommer endast i detta evangelium (Joh. 2, 1—11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
