Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 URKRISTENDOMEN OCH NYKTERHETSERÅGAn.
jungar att däri se sinnebilden af hans blod, som snart skulle
utgjutas. ”Hädanefter”, tillägger han, ”skall jag icke dricka
af denna vinträdets frukt intill den dagen, då jag dricker det
nytt med eder i min faders rike.” (Matth. 26, 29.)
Att Kristus druckit vin och utan ogillande sett, att äfven
andra drucko det, kan näppeligen förnekas. De, som vilja
redan i Kristus se idealbilden för vår tids absolutism, hafva
därför plägat förklara det vin han drack för alkoholfritt och
hafva därigenom räddat åt sig den bild historien synes vilja
förstöra. Om denna fråga, vinets beskaffenhet i Palästina på
Kristi tid och i hans kretsar, har skrifvits en hel — som oss
synes ganska ofruktbar — literatur.
Det är tvifvelsutan alldeles riktigt, som Norman Kerr1
m. fl. samt inom vårt land A. V. Lönnegren 2 sökt påvisa,
att i österlandet på Kristi tid, liksom ock både förut och
efteråt brukades ojäst vin, drufsaft, helt och hållet eller i det
allra närmaste alkoholfri, men i likhet med E. HARNACK3och
hos oss F. Fehr 4 måste-jag anse, att denna dryck dock varit
mindre vanlig än det jästa vinet. En del af dem, sorn velat
åberopa Kristus’ och vissa bibliska skrifters auktoritet för
abso-lutismen, synas oss hafva förblandat de ord, som i bibelns
skrifter brukas för naturvin, d. v. s. den af drufvans saft
genom naturlig jäsning uppkomna drycken, med orden för ojäst
drufsaft. Det fanns andra viner, i hebräiskan vanligen
betecknade med namnet sjekår, tillverkade af dadlar, honung m. m.,
hvilka voro vida mer berusande än naturvinet. Då mån nu
iakttagit skillnaden i benämning mellan dessa starkare, delvis
äfven starkt kryddade viner, och det svagare, mildare
naturvinet, har man lätt kunnat förledas till det antagandet, att
1 ”Bibelns viner” öfvers. af J. Hermelin, 1893.
2 ”Den absoluta nykterhetsrörelsen och bibeln”, Sthlm 1891.
3 ”Die Bibel u. die alkoholischen Getränke”, Halle 1894.
4 ”Om den ställning våra heliga skrifter intaga till alkoholiska
dryckers bruk”, Sthlm 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
