Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Urkristendomen och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUS OCH VINET.
45
med beteckningarna för det senare afsetts ojäst drufsaft,
hvilket dock långt ifrån alltid är förhållandet.
Hvad nu Kristus själf angår, så kan det visserligen icke
med matematiskt bindande bevis styrkas, att det varit jäst vin
som han brukat, men å andra sidan tala alla sannolikheter
för att så varit fallet. Han ”åt och drack” med höga och
låga och har ju uttryckligen uttalat sin obundenhet af de
detaljföreskrifter om mat och dryck, på hvilka vissa riktningar på
hans tid — af andra skäl än nu — fäste mycken vikt.
Man har velat draga vidtgående slutsatser ur den
afvi-sande hållning, som han berättas hafva intagit gent emot den
dryck, som räcktes honom på korset. ”De gåfvo honom
myrrha-blandadt vin att dricka, men han mottog det icke” heter det hos
Markus (15, 23). Hos de öfriga biograferna finnes ingen uppgift
härom, men väl om ett äfven hos Markus (v. 36) omtaladt
senare försök att bjuda honom ättika. Hos Johannes (19, 28—30)
heter det, att Kristus yttrade: ’jag törstar’, och att man till
svar därpå i ett kärl fylldt med ättika doppade en svamp,
satte den på en isopstängel och förde den till den korsfästes
mun. ”Då nu Jesus hade tagit ättikan, sade han : ’det är
full-komnadt’, böjde ned hufvudet och gaf upp anden.” Matthäus
(27, 33—34), berättar episoden på följande sätt: ”De gåfvo
honom ättika blandad med galla, och när han hade smakat
därpå, ville han icke dricka”. Enligt Matthäus skulle det för
öfrigt ägt rum före korsfästelsen, medan det hos både Markus
och Johannes uppgifves hafva händt omedelbart före
dödsögonblicket. Hos Lukas (23, 36) infogas denna notis efter
berättelsen om korsfästelsen, klädesdelningen och rådsherrarnes
hånande tillmälen, men före episoderna om samtalet mellan
röf-varne och om solförmörkelsen och döden. Lukas betraktar
ättik-bjudandet som ett hån och säger: ”Äfven krigsmännen
begabbade honom och gingo fram och räckte honom ättika och
sade: ’är du judarnes konung, så hjälp dig själf’.” Huru
Kri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
